Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
är ett tttoeket hött oeb ödsligt fjäll, sent sotteo
pil sent eller ser mils afftiind ända till Aitnio.
lltteersui dia att prata så dtttttt, du öfwer-
dädi,t.t peste! bannade tttodreu. Pö Raltekais
är trollens riitttt bo, och der bor Hiisi.
.sJJisi, litoent iir det? frågade Zantpo.
Gtttttntatt bltf förlägna SI den pojken bar
örons tänkte hon toid sia sjelf. Htoarföteikttk
le jan tala ottt sådttttt iiir ltottoutP Mett det
katt tes-tia sei aodt att han blir rädd färskaste-
kai-5. — Ols så sade hott: kära Lappelill, far
aldritt till lilaftekais, ty det· bor Hisi, dettstoi
ra isallsnnaett, sottt äter ett rett i Storumans-
bit oelt finkar sens gossar sottt tnyagorl
San-ko sår toid dessa otd ttttteket fnttdersatn
ut, tttett tea ltelt stilla. Juettt sig tänkte batt:
det toore ttssliat roliat att engång få se fjäll-
knnaett, duett bara på lånat håll!
Tet tp.tr tttt redatt tre eller ivra weckor ef-
ter inl, oelt ännu toar det alldeles tttörkti
Lapptttarkets· Der fanns inan morgon, mid-
dag eller qtoäll, endast destättdig natt, och tus-
tten luste, oet- ttorrtlettet sprakade. oett stjertsot«-
tta luttnno klara ltela dogttet otu. Satnpo fick
ledsamt. Det tottr sa länge sedatt hatt senso-
len, att ltatt nästan glötttt httr hstt såg ttt,
sett nLir någon talade ont sonttttarett, ntittdeo
ej Santpo attttat att att det toar dav sottt ruttet-
etoetta så när ltade ätit alldeles upp honom.
Derfiire tyckte Eatttpo att sottttnareu kunde sti
gerna toara för alltid borta, bara det bles så
ljust att utan kunde gel bra på skidor.
Ett dag toid middagstiden cfastän det toar
märkt) sade Lappgnbbem kottt hit, sii stall dtt
så se niiaotl Saint-v ktöp ttt ttr kojatt och isig
stittnt lit söder, dit sadeett pekade. Och då sejs
hatt ett liten röd stritttnta längst tted på ltittts
atelett. Wet du htoad det är för ett strimma?
sade Lappstbltett.
Det sik söderskettl sade gossen. Han hade
bra reda ps toäderslreeketc oeh toißte toöl att
tnatt ej kunde se norrsken i söder.
Nes, sade gttbbett, det iir solens sörelntd.
J morgon så uti kanske se solett sjelf. Se da-
ra httrtt utsirktoiirdigt det röda skenet lyser pc
toppett at« Nastekaio.
Satttpo tvär-de sig toeslerttt och sågtturnsnött
pil lån-ett asiläud fara-ides röd på det- mörka
doftt«a toppett as Rastekais, sotn batt es settps
länge. Strart rann det hottottt ånyo i hågen
lntrn ryiattotoiirdt roligt det toore att på långt
håll få se fjällkttuaetu
Satttpo funderade hela daaett och balitoa
natten. Oau skulle sostoa, tnett kunde icke.
Till slttt trop hatt hett tyst ttr rettfiillett, der
ttatt lått, oelt ttt aenotn dörtheilet. Det toar
så kallt, att stjerttortttt atttstrade och suou knar-
rade under fottertnt. Mett Satnpo Lappelis
toak ingett kletuia karl, oels sädattt l-et’t;tttra:e
bottottt ieke det ntittsta. Teßtttottt hade barr
slittttjocka, slittttbnxot, lappstor, silntttttößa och
skitttttvautar. Leo så fatt hatt på stjetnottta
oelt funderade butad hatt ntt skulle göra.
Da« ltötde hatt es långt det-ifrån sitt lilla rett
skrapa i snön. Tättk ottt jaa skulle köra ett
sutnlal ntettade Eantpo.
Sa,1dt oels belagda Satupo spände renen
för pttltatt, sottt hatt tpar toan att göra, oels
åkte ttt ttted ett sa:t på det stora ödsligtt snö-
iältet. Jim skall körtt ett litet stycke tttot Ra-
stetais, — bara ett litet flocke! tattktehtttt· Och
så bar det af östoer den setts-tet elftoen och se-
dan åter upp på andra firandets af Tana, och
då toar Santpo på konungariket thoriges ont-
råde, estersont Tatta els utgör gränsen. Me-
det begrep Satttpo sig icke pel.
Tu, sotu läser detttta sagan ont Satnpo
Lappelill, har Itt någonsin sjungit; «Sprittg,
tttitt snälla ren?« Kätttter dtt dett präktiga toi-
san as den kära goda biskop Franzött, sottt ite-
la Finland alstra-, och har dtt sett« titelltladet
på fjerde delen as hatts stöna tvisork Der set
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>