Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man Lappqoßctt köra med fin ren öfwrr insn,
och det är just Saint-so Lappelill. Juft fä satt
ockss hatt och sjöng för sig sjelf:
«Dagen ät st kort,
Wägrit sir så läng,
Spring du svid mitt säng,
Lst oß-Ikynda sorti
Här är ingen ro,
Pär blott ulftvar box–
Vch när Sampo sjöng, säg han vargar-ta
springa font grå hundar i mörkret krittg siådttt
och nappa efter renen, men ort brydde Sam-
posig icke om. Hari toißte nog att ingett tvan
tvnr så flink trä fötterna som hans snälla ren.
sni, fä det bar sin-er backktr och stenar, fä
att det susade kring öronenl Sotnpo Lappelill
lät det gå bara. Knapps, let det i renens
hofskiw och. snön-kr på himmelen sprang i kapp
med revet-, och de höga fjällarna tycktes spritt-
«gn bakåt, men Satnpo Lappklill lät det gå
bara. Drt Ivar roligt att köra- och det toar
allt hivad hatt tänkte pä.
Då hände sig i en knapp mändning nthr
en backe ntt pulkan stjelpte och Snmpo föll ur
och blkf tigga-ide i snödriftvam Men renen
märkte dtt icke, ntan trodde tvißt att Santpo
ämtn satt qtoar i pnlkait, och fä sprang renen
sist wåg, och Sampo sikt munnen fnll af fnö,
fä att hatt ej knndt rops pirrroth ptrtkoh!
Der säg han nn sonika solo midti mörka not-
ten och midt i den stora omätligs ödemarken,
tkr ingett- mtnnisin bodde på flera mils afstånd.
Sampo bits litet häpen, det Ian man ej
undra pä. Han traktade sig upp ur snön och
bads ti stött sig det minsta, men hwad hjelptt
det honom? SF tängt han kunde smit-eth-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>