Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
miner och aldrig springa ifrätt hwarandral
wrede. När de leta pli gräsmattan utan för
dörren rulla tnnband, kasta boll, springa kapp
med Hektor, eller då de hjelpa sitt mantma
med något litet göromål, alltid liro desamma
godsinnade små flickor.
«Jag tror ni aldrig ärv oense,« sade jag
en dag till dent. «.Lnttu kommer det till , att
Il alltid hafan så roligt tillsantmanötst
De fägo upp, och den äldsta stoarade mig-
«.Kansle att det är derföre, att Bertha gsör
hivad jag tvill, och jag gör hivad Ber-
tha milt–
Jag eftersinnade ett ögonblick barnets ord,
sedan sade sag: «.Ja, så iir det. Dtt tvill
göra Bertha till ivilfeö, och Bertha
ivtll göra dig till svikit-Z. Det är or-
saken, och detföre triftvalt ni så toäl tillsatte-
manö.«
Jnst na, under det jag ivar syßelsatt att
skriften-, hörde fag btill:r och skrik under fött-
stret. Jag tittade ttt. «.Otoad iir på färde
Entma,« frågade jag. ssMari ivill intet ge
mig sittbot,« ropade Emmet. «Jaivtßt,«strel
Mati, «nten det iir derföre, att Emma icke
lånte tnig sin penna i går i slolan.« «Fy,
fh, små flickor, är det så, som syftrar böra
uppföra sig mot hioarandral««« «.L8on kan
intet få min petnta, hon skulle bara tappa
bort den.«« mumlade Emma. «th dit stalls
bara tappa bort min boll, derföre får du den
icke,«« stoarade Maki-
Tltt iele ivilja göra andra till toilfeö, är
myck.t obesledligt, och ett otvilligt sinne är cr-
saten till många tioifter.
De små systrarna Rosa och Bertha, äga den
stora hemligheten att toara riktigt älstioärda.
Bertha «gör hivad Rosa tvill, och Rosa
«gör hivad Bertha ioill.«« De ära ef-
tergifivande, ivänlisfa, alltid färdiga att hjel-
pa bioarandra, ingendera af dem, toill hastoa
sin tvilfe fram pä den andras bekostnad. Hre-
de es lyckliga,? Jo toißtrligenl Oeb ni oelk
alla mtnniftor hälla af dem.
Den modigt gossetu
cdftoerstitttzlttg frän franftaa.)
J tveten säkert, mina nnga läsare, att det
Igifives tivenne slags mod, ett, sota består utt,
iatt icke frukta kroppsliga faror, till exempel
soldatens mod, och ett annat högre, det mo-
ralisla modet, hivilket låter of; bära bådestäntt
oeh tadel af tvära medmenniskor, och sländas-
tigt håller oß fast tvid pligtens bud.
Se här ett dra,t af moraliftt mod, som ett
af ioiir tids utmärkte män berättat mig.
«Jag ivar en tolfärig goße,« sade han, «dö
en dag ivid stolferiernas början, en af min
faders ivänner kom att besöka of; och bsöd mig
att tillbringa någon tid hos honom på landet.
Mitta föräldrar samtyckte till inbindningen, oeh
jag ivar förtsttft att få lemna staden under dt
heta jttlidagartta.
Färden tvar högft angenäm. Wid tnin an-
komst gjorde fag bekantskap med husets unge
son, som ivar af ntin ålder. Oitt aftonen sys-
selsatte tvi oß med flera flaga lekar, och sag
hade så roligt, att jag anssg mig mycket lyck-
lig att få tillbringa mina serier i denna tresll-
ga fantilf.
«Slttteligen nalkades hioilotimmen, sag ha-
de toäntat mig en aftonbön i familjen, såsom
det brukades hos mina föräldrar , men deras
hördes intet. Arthur tog ett ljus, t det han
sade: «Iom Henrik, så stall jag ioisa dig tvärt
gemensamma sofrum.« Jag följde honor-.
Dan införde mig i ett litet nätt rum, der in,
tet saknades af allt det, hivarmed ömma för-
äldrar älsla att omgifiva fina barn. Ett litet
bolftsp erbjöd ett godt urtval af tvackert tn-
bnndna böckers Arthitr öppnade ett annat stöt-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
