Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
«Ttor du att tvi tniisie dröja längrsss in-
still Mari med ängslan.
«Nes, nej, men det kunde toara en möjlig-
het, tvi äro långt bort i skogen, och det kan
droga nt på tiden, kanan ntan genomsökt de
närmare trakterna och domnier hit. Det kan
spända att toi måste äta middag blir osid.
Derför, ser du, skola toi spara.·«
· Sedan de stillat sitt hamstr- ute-lade de blott
ii ord, sir att icke något enda ljud i stegen
skulle undgå deras uppmärksatnhet.
Ling nd förslöt, och de loßnonde barnen
rika-mms—iutkt men. tankade-s tu- i tut-
denö toppat-, sotn asbsrdade sig de sedatt ast-
dogens regn qnntrsittande dropparna , skatans
kratande och emellantit Isgott drill as flogeui
smä singale.
Mari degonte redan att stersalia isln sitta
tngslan. Hoa kastade oroliga blickar os Na-
than ord nästan slitet-rädde honom i sitt hjerta,
att han intalat henne tröst och gäckat hennes
täpp«
J sjelstoa werlet tvar också iarneas läge be-
tänkligt. Det snäste snart bitsk-ta middag, ef-
tersatt- soles redatt sände nagra strålar in ge-
nom öppningen i bäian och silledes redan stod
däst os himmelen. Jngen mennistotdst lät
böra sig-, och Natdan sjels kunde icke mera helt
och hållet undertrycka sina sathtlaor. Ottt de
sstandt icke fnnno dettt i dag eller i morgon,
snäste de bereda sig på hunger och stosra li-
·dandett. Redan plägades de as en olidlig"törst,
och i den torra hålan sanns intet matte-. Je-
te deß mindre fetlte han att satta tnod och att
trösta sitt ängsliga syster-
«Kpm ihsg slitenan,s- sade han, när datt i
Marias ansizte stig att hon ttoar nära att ut-
brista i snyftande och grät. «Frttttn dig icke,
Gad iir med osi, liit oß ännu hastva tålamod-s-
Maria nickade balst manligt, halst. tomte-
dtgt, och sött- knt stioa sitt hinns-nitiqu.
«.dör dtt nu, Mario, tyskt Edor du ingen-
tinat-« ropade Rathnn not-springande och med
glädststrälande ansigte-
·«Jn,tenting,« swarade Mari, sedan bon lyft-
nat en slant-. -«Jcke ett ljud, du måste ha in-
billat dig,– tillade hon halstglad, halstängslig.
ssMen na, nu,«« jublade Nothan.. Gordi-
tttt, det kommer ntirtnare. Det är Kato, pa-
trons stora gärdshttnd som skallen-
«U1«, ia Karo, Karo skaller,-« rot-adelsm-
kta slit-tjust.
«De«n trogna saro har stennit wårt,spiie,
nost- Nsko-u, Mo natt-s tax rit-som netto-st
utpost-ärats ett toillesriid. Nu Hdrde stig ett rop,
åter ett, det ar pappa sota ropae.««
Nathan not-gas ett isod, ss starkt balt kon-
de, till.stoar, ontsatnnade derester fin syster,
»toi iiro räddade, Maria, sade Han, sisernan
bar icke dedtagit oi. Watt dopp till Gad
bar icke kommit på slant. Gad toare tack
och löss-«
Mari- gret as glädje, och Nathatt ansträngs-«
de sig ännu snara söt att höras as de sittande.
«Oiir, här i hälare äro toi,·- ropade han
af alla krustor, «ttn" iiro sött-da här i hälarn-
Äter ljöd derutansötr rott och hundsiatl.
Nathan stoarade sä ljudeligt och Maria sistes
så gällt, att deras röst tydligt kunde höras af
de eftersponande.
Det drdide ej länge« tim.-än Ken-v tsar tolv
hälatt, der ban tjöt, gnällde, krasssade och
ställde alldeles sdrttuifladt, och tycktes tro-ot-
i stället sde glad i högsta grad sörgtytntnadt
ser stund sednaee antom fadren« beledsagad
as stoltnästarett och flen- attdra personer stan
dyn-
thkeu reset-v «i Egon-sticket nm tom ham,
oci- hntnde begge barnen bits-vit instängda-
Hatt klättrade upp sa berget och tittade genom
öppningtn in i hälsn. Will såg han ingen-
ting- men barnen toarsedlestoo r« sislletstdtens «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
