Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äss
ligist-, söt ett pojkes nöje att färdas sort, stl-
ler för hasts skryt att på ett kort tid b- till-
ryggalttst en lång tvås. Ottett ofta se toi iei
ke kor, font dock giftoet oß ren goda mjölken,
httsilken egentligen borde tvara bestämd fsr de-
ras ungar, tvara ss stottltna och utmagrade,
att de knappt forms röta benen. Det är as-
skymärdt. Mett lstont oß tala om de lägre
och mindre dsnten.
Det är tvanligt att slieka fjärilar och andra
insekter pä stökat-· Na, är det otkss illa? frä-
gae dn. Las stoaraee det är mycket obarmher-
tigt Mett däL knntea tsi lese haftoa nägkains
sektsantlingar, lntoättder du. Jo, förr eller
fednare snäste djuret dö, enen träd det icke les-
toande på ett näts det det sot-idet sig och plik-
gas i timmar, danat och ttteekor. Dsdtt in-
sekten ögonblickligt i hett matten, det ar en
våldsam, mett säkert mycket mindre bitter död.
Tea ise, att den af en niil genomborrade
skalbaggen ieke skriker och icke gester derme-
att den icke bar känsla as sitt lidande. skun-
de den grsta och skrika, tvar säker ses att dett
skulle göra det sö, att ditt hierta skulle sön-
derslitets af tnedötttketn. Mett dett saknar der-
till fött-essen Stttörntn är icke mindre der-
fore att den är stum. Onnden tinter,kstvinet
lättat genom skrik sitt smärta. Den martera-
de insekten ger intet kittgans lind, tnett nes-
hiinda anklagar hatts stumma lidande dig fll
tnvtket högre. Jag tsntter psstäettdet att in-
sekterna ieke stnlle kännas smärte-· Det öt-
franöntannen «»Pot·t·et, fottt pästtir så, mett
hatt«’gör det pll lösa grundet- Oaits lätet sk
kanske toälkotnnten för mången insekttnistdate.
Wl skola framdeles bom b..:t. t,-.tn" resonne-
kisk.
Punktl-ighet.
(Jnstindi.)
Punktlizhet dokde alltid nnseit tssont en pligt.
Vett tvi loften en peestttt att betöttt honom på
bestämd tid, fä är det tvät- iloltighet, att ej
gettons drösen-nål hindra honom iftsst novis-Ii-
iandtt as andra fsrsindelset, eller att företaga
fat nsget as sina göromål.
Jim namnkunnigt mätt haftva tvnrit kände sde
dett utmärktaste noggranhet äfwen i staä saker-
Melanethon, Martin Luthers mät-, bestå-nd-
itke allenast timmen, ntatt till ock med mittu-
ten, när hatt kunde träffas, och tvisade öppet
filt mifthozp dis hant- tvänner läte honottt
tollnta. Georg den lll afEngland följde hatts
etenet-sek. och nekade ofta att se dent, som if-
toett i toiqtiga angelägenheter kom-sto ester den
beststttda tiden. Den Engelske fjöhjeltett, anti-
ral Nelson, brukade siigtt, att hatt hade sin
pnnktlighet att tacka för hela sitt framgång,
och den store Amerika-tarett Waihinaton enar
liket bekant fin sitt ordning neh pnnitligksm sont
för sina östiga stora egenskapen Pan söt-e-
Hrlldde med mycket aln-nr de af hans tender-
ordnade , fotn felade i defka pligter. En läm-
re wid en söndagsfkola tont- sö bekant för sitt
pnttktlinheh att en anna, dä klockatt slagit, och
hatt icke wae på fin post, statts iiitöratse sade:
«klocknn msste gå förut,’« hvilketäftvtn werk-
ligen befanns Ivar-i fallet.
En fattig lärgosie gick daglizett under flera
år peeeist nitr torttklockatt fog ser fin-bi en
handelsbod, hwars tinat-« ett gammttl, man,
äftven precist tvid samma klockslag öppnade fl-
na boddötta:. Bådet hälsade på hivat-andra,
när Joni, sa hette gos-ett, gick fött-i, bada
sade alltid: «god motsett mitt het-t·e,«« de ett-
Id.t ord, de någonsin teet-lade med bankandet-.
«Tiittk er oetföre Josefs sökte-snitts, dö fattsfick
weta, att dett aatnle herrn plötsligt diZdt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
