Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
« . 163
Jar och andra toerk, som as toatteubrist stodo
stilla, börj.t äter sitt nytts-ta arbete oeh ssetstoa
köld, sä faller snön i myeket ringa mängd och
snöflingorna äro äfmen smä, det-emot äro snö-
lnstett, som roar qtvatmig orts obetsosastt, blir fallett häftigast och flingorna störst toid ett min-
ster angenäm frisk. Htoilkett betutdrauotositd
och kärlekörik naturens anordnina, som pä sli-
dattt sätt sprider säatiua . toertsamhet och trefnad!
Regntoattnet är i allmänhet rent, nten stute-
dout händer att det är norsblattdadt med frätte-
atande ämnen, luoams ästoett deß sära förän-
dras. Sälttttdtt faller stundom rezttt af en blod-
röd sära, och erbjuder en rikt fäll för midskep-
«liga uttydningar. ssBlod har re,tttttt, ett rus-
fligt krut föreseär, toärtt söner, brödet-, fäder
och tvätttter stela falla i slagtningarneö derim-
"tnel;« sädattt är det rot-, som höft-s tvid äfv-
aett af detm naturseuotueu, hwilket dock, sä
räl som alla andra dylika, har ett ganska na-
turlig föttlat«iu,t. Tet röda teanetuppkomtuer
oftast rä det sätt, att röda säraämnen, säsottt
stut stoft, söt-ett blandat sig uted luften oett med-
följa regnet ner. Pa satnuta sätt för-häller det
sig med andra s. k. underregu, säsom regn af
stoafteel, af eld, af gräshoppor nt. m.;htoad
defta seduare beträffar, sä medföras de af en
stark bläst frätt ett ställe oet) uedftörtaö sedan
af regnet tsä ett annat. Emndom inträffa äf-
wett att ur luftnt uedfaller ett större eller min-
·dre antal stenar, men detta festerister skär ej i
sammanhang nted regu, utan beror pä helt
andra orsaker. «
Likasom regnet, sä är ästoett snön eu för ost
« allmänt känd natttrtilldragelse. Ur molu, full-
komliat liknande reanmolu, faller deu, och toi-
· sar redatt derfgenom sitt nära förtuantstap med
regnet, luoilket blir ännu närmare-« dä den
smälter och för-tvandlas till toatteu. Snönö
bildning beror sannolikt derstä, att molnets
temperatur är under 0 grader, eller hivad tvi
« kalla fryipmtkteu cetnedan toattett alltid fryser
·tvl·d denna temperatttt). Ät- luften mycket kall,
wisarchermometertt t. er. 18 till 20 graders
dte stark köld, och synnerltaen omkring 0 gra-
iderö temperatur. Otrt tvi Pä ett stycke smart
stast eller trapper nos-samla ett mättad snöflitu
aor, helst dä de. falla i köld« och säledeö äro
fettä, sä skola tot· i fattning förts-sättas ösioer de
regelbundna och skötta former, sorti de förete.
Närstäende signe-er toistt några af de allmän-
naste. Wid ett- uppmärksamt betraktattde kis
dem, eller ännu bättre as toerkliaa snöflingors
finner man, att oaktadt deras olikhet, fä tyre
tas de doek utaret underkastade en gemensam
bildteiuaereztele de bestä nemligeu alla as ser
steälar, hwilka under lita stora tointlarsötena
sist i fest-ettans midt; toi kunna betrakta hitti-
dradetals sådana oliktt snösllnaor, i htoilkkt dett-
ua regel dock alltid igettsiitueö. Samma sor-
tner se toi, säsottt toaekra rosor Prydtt fönstren
i mäta rutn, dä dett pä dem utfallna fuktig-
heten fryser. Husem tnäste es här beundra na-
turens makt, sottt blott inom den lilla snöflin-
gans tränga gränsar, katt skattlställa fä rutsc-
ket toackertl
Snön, sotet helt och hället har köldett att
tacka söt sitt uppkomst, är tillika ett as tvära
nyttigaste medel- till förekonuuaude af köldens
stadliaa torkkninaar. Liksont ett tjockt täcke
breder den si,t öfroer tuarken och förhindrar der-
igenom månget toextero bortfrysattde, htoarför
det just är de s. k. «barsrosterue,« som landt-
manueu mest har att frukta. Snöns antväns
daude tvid återställa-idet af förfrusna lemmar
är allmänt bekant; ingentina är häkte-sid farli-
gare ätt att hasiiztt upptoärma den skadade
kroppsdelett, utan det bör ske lättasatut genom
gnidttiug med snö. Dä Norra Amerikas toil-
dar under fitta sagtströfnserier stundoer päträfe
fa«tttettnislor, htoilka dukat- under för- kölden
och tyckas alldeles stelfrusna, sä bädda de net
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
