- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1860 /
170

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

hatt igenkände-, «iommer tti för att helfet på
solarfttr ?·«

«Ja och nej, Nathan,« s varade den tillta-
lade, i det han nätmade sig och fattade hano
hand. «Ns, Nathan, J äten bestulna pZ
edra kol ha toi höet, jag och de hiie tnina
kamratet,« i det han petade på tioenne tar-
1ar, dettt Nathan, siitoidt hatt mindes, aldri,s
förut hade sett.

«Ja, det toar det ettda, toi hade att föt-
siilja, och nu ato toi sa godt, som brödlöstt,
och husbonden ligger orörlig i sån-tena-

-·Och det-föt- ha tvi kommit att hjelpa er-
Mett för att det stall Innna ste. tuZste du toa-
ka med. Dtt toet att pä en mil härifrån fitt-
tteö ett annan kolare, dtt måste tois.t osi tvä-
sett, ty tvi hi:ta icke dit. Dett krabaten, set-
dtt, är det som sil-ett stulit ditt husbondes kol
och försålt dem, och efter hatt har stulit afkr,
så att J masten smälta, fä är det rätt oas
billigt, att toi taga as honom hans. Kott-
detsot«e med nu, toi säls.t kolest, dela minste-t-
oeh dit oeh ditt husbonde stolett en tid bot-tät
lestott betymtnetfria.«

Nathan bet fi,t i lapoett. Det grämde ho-
ttom in i sjalett, att koletm bliitoit stnltm, och
ttiir han trodde fot tveta, htoem tjttitoett toar,
så toas-ende bos honom begäret att hämnas-

««Zaktatttettskadc slutsp- utropade hatt blos-
sande as torrde. »Jag skulle ha lust . . men
Lisa godt, fara tvi as uted hans kol, fä ät
det lisa mot lita, med samma mått, somhan
miitit åt oß, stall honom mätet toarda.–

Vist-tett och de andra karlarne begagnande
sig af dett ögonblickliga uppbrusning, åt hwil-
Ien Nathatt öftoerlemttade sig , och htoaruttder
hau, hänförd af fin otoilja, icke inttde tänka
med sans, söt- att få honom i rörelse. Me-
datt de körde skattt sina hästar, som de lem-
tta ett stycke bort i stogett, gick Nathan in
och sann kolaren i djup fömtt. Hatt ställde

till nattett toid hand inIIg ett stop toatten, er
sgick sakta ut, tafhde sig i städa-t, och sa ba-
det af till kolargratttten.

Det ot itkade ta besynnerligt t Nathano bröst-
«Hanö hjerttt klappade, sa det kunnat synas te-
tattoå sökstinosackatu .

esHtoad är det?– tänkte Nathan. «Äh,«—
fade hatt föt- fig sjelf, sid-st är mist-, att jag
bles så förargad-« Han atte handen på hjer-
tat och tänkte Ztee: «sag sommt så hastigt,
bara jag stttet stilla en stund, så blir det toiil
lugnare-«

Wien det bles icke lugnare. Stseettortta tin-
drade och månen steg just upp östoer horizon-
ten. Nathan satt tyst och begrundande i den-.
tötftn flödett femte ett af karlarna Jutet ord
toerladeo Så mycket mera korsade sig hwari-
jehtnda tankar och kanslot i sR athans hjerta-
«Dn är Pa dåliga tosi,1ar, Nathan.« Sssat
de en röst gansta tydligt, «du går på dåliga
mågar, dåli,1a, dåli,1.t tvagar-s

Men Nathan tänkte pa« de stulna tolena och
uppretade det-med sitt hjerta, s.i att»tösttyt icke
meta höt-des.

J detsamma komma de ttt pa enfl.itt. Na-
than kastade fina ögon frakt den glimmande
snön till den glänsande himmelen. Stjertme-
tta lyste tttot honom och han kom ihå.s de stieki
nor, som intalade honom tröst, när hatt fem-,
te stit syster Maria tyar innesluten t« klipohse
lan. Månen tycktes se fä förundrad på Na-
thatt och sågat «htoad tänker dtt spå, stäms
dn icke, Nathan, att låta mig se dig ut på
nattliga dåds-«

Nathan begynte tttt att ånng sitt obetänkta

stu. Hatt blygdes för sig sjelf och östoer sig
sjelf. Gertta hade han nu toittdt om. Meri

hatt blygdes söt- de attdt·a. SI gick det fram-
ilt iinnu ett styckehtoä,1.
Slutligen blef det honom för smärt, innesko

mar-. de nalkades stället. De tveko af frätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1860/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free