- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1860 /
186

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

dch gratoitetisk ttt oet- sade just inatntina, hutar-
Iett gods eller ondt, hund ltatt tyckte ont syr-

san. H« käck-se tik-ost t stäv-x tittens akt-

hon skulle sil ttpptrada offentligt på dett stora
dagett.

Det toar annars ett underligt slaate de der
grodorna. De hade blistoit tttklsiektst as sol-
tollrnten, och deröstoer tooro de mycket högsät-
diga och kallade sia solens fotter. thoar och
en kunde se bur not-blåsta de woro, mett de
sielstott torkat att deri låg snst det allra för-
träffligaste. Mait skall tvara brer ntycke groda

« för att tveka så, men så förhöll det si.t torrt-

tigett. Dett, sottt mest kunde blåsa nov sia-
kottt högst i ratta. Derföre gjordes också uslin-
.fla, kanske for helsan toiidliaa, ansträngningar
för att komma till höghet oeh lyck.t.

Ack, luttad den stackars sytsttt längtade till-
baka till sina kamrater och blom-torna och
sittasåglarttal Htoad hon gerna skulle toelat
.siy —uten bott toar for strängt lie-vakad Wid
minsta rörelse till flykt greps hott at· eu för-
färlig hand och kramades obartnhertigt. Hittad
hon kände sikt olyckttgl Tårttr skulle kanske ha
kättat hennes hjerta, tttett hot kunde ej ett
gäng gråta. Och tttt, till råga på lidandet,
skulle bott bli nonnaen att uppträda offentligt
font sättaerska och dansös inför sjelstoaaräddan
as arodsatnilien, hott, sont nu tvetklgett hade
få låga tankar ottt sitt skicklighet slog satttt
hott att grodorna ej heller tooro tttigrtt utmärk-
ta sångare, och inte sann hon jttst heller us-
gon särdeles aras det-as dans, tttett hon ha-
de ett dunkel aning ottt att tttatt kunde toara
. ett ganska strättg domare tttatt att sjels duga

· till ttågotttitt»t.

Ändtligen kottt den stortt dagett, och syrsatt
-· framträdde, riidd och sörlägett. Men ett gatu-
aual grestoitttttt — ett grod-greftot«tttta nemli-
gen, men.etj de allra förnämsta — hade dett

godhetettatt klappa henne da kittdett och upp !

ttttttttra henne. Ottt så började syrsatt ssutt,r.t.
Det gick som det knttde: ett liten darrning os
röstett hördes toal, mest det hade hott nästas
alltid. När hott slutat, hördes ett allmänt-
«Koah, koah!-« Sytsatt toille så gertta tro
att det skulle betyd.t: ««Bravolss men det katt
lviil inte toara sil stilett, för ont de ästvetttoils
le htoistla, kunde de inte det kan ingett
.trod,a. Men ett af hofherrarna, som tyckte
sikt ha ett ypperlig basröst, toille lindtligett
sjunga ett duett tillsammans med syrsan. Hott
bad tvål att så slit-toa, men det hjelpte inte-
Knngeu, sout soitvit under solossttget, toill.e
höra duetten, oeh då mist-te hon lyda. Dttett
ten misslyckades helt och hållet, och sottt sånga-
ren toar ett töruäut herre, söll ttatttrligttitis
ttela stttlden på den stackars syrsan· Hott ha-
de htoarkett träffat rätta tonen eller hållit takt,
påstod matt. Solosången hade toarit dräglig,
tttett få snart hots kom att sjunga tillsammans
med någon annan, märkte tttatt genast hennes
ttnderlägsetthet. Det toar oriitttoist, tyckte syr-
san. smide hon hast litet tneia erfarenhet, stl
hade hon nog funnit att det skulle så toara.
Syrsatt tyckte sig nu beböstoa htoila litet,
tnen knnaen, som toar fullsöfd, befallde att
dansen på stältresosslittatt genast skulle börjas·
oelt då måste det ske. Det lockades forträ
ligt. Hott toat tocrkliaen rLilt tiiipen attsep -
Hott gjorde de allra ttsittaste hopp och medlat
aplontb, sont toar bettndranstocird. Ocksö toantt
hott det toarntaste bifall. Meu ett annan her-
re, hostvets söt-sic dansör, önskan att försöka
ett passde denr ttted syrsas-. Syrsatt, sommar
både trött och ledsett, föll pli sitta bara kust
och bad att så stioptt, och kungen, htoars sull-
kontliga ynnest hott sprattlat sikt till på stal-
tråds-littatt, toarså nådig oeh biföll hennes
tas-: Dans-Ikea spak tuk- hkttki fats-nöjd mod
det: hatt hade helst tvijat tia solo —- det skul-
le inte toartt stå-svit, konst tyckte hatt. Vist-i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1860/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free