- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1860 /
187

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

M?

stel han upp på linan och försökte ett hopp, ’dee werklian inte: nog katt tnan första att ditt

sten förlorade jenttoiatisn och föll plttditstibae-Ist.tekttt·6 fot-Ian stnlle ha dtttntstett, ont hoit

Fen. Dch hela hoftvet fluktade, men dansö-
kett blef mätta förarvtntnad, och tokedett föll
detauttliatnslö söt-st oeo främst pi fyrfatt, för
tet att hott hade lottats.

: Sedettt dett lilla fvtitttt ttted temligen tusent-
Tdht ftatngåna fltttat sitt tienftgötitta rå detl
Ållota högtid-odonen, to.t bott fat dett ftibeten
att i ett nnderdiinig inlaga begära affled. Hon
hoppades att nn få lit-tas till det tänt primat-
liftvel. Men ödet hade annotlttnda beslutit.
.Den förnäma gt«eftoittnatt, densamma font f.’t
nedlåtande hade klappat henne pli kinden filt
·att uppmuntra henne till hennes debut, hade
att föresatt sia att bli hennes bestyddarinna-
tsch Gnd ttöfte dett, sottt råkar ttt för fadanat

Hott toar alldeles föesitäckligt förticittt den

set- greftoixtnatk Eli lärd aenealo,1 hade be-
· silfat att hott l eiit nedstigande littie värsta-It-
«tttade iftått den natta-kunniga grodan, font
·- fptack, ttiir hatt toille blåst tttep sig till sam-
«tna storlek sont oret-. Det mat- den stötsttt
höjd af äta, tyckte greftoinnatu «Det mat-ett
ltltoillitt död ttndee fltäftoandet för det hö,tsta!-s
Jlägade holt fä,ta.

Nn hem tvål ateftoittnatt ef det tnittfla sitt-
·’tte för konsterna — dansen Pel ftiilttiido-litta
— kanske undanta-ten: dett tyckte holt toar torrt-tia
· konst — tttett hots trodde att det. ont tttöfliztt

toore, ilullts tillägna ännu ett flätf till hennes
sea, ont hott toge den tesattde aetiftett nndet
sitt destydd. Oeh få blef sotsttt befalld att in-
« sinnet sitt i ateftoinnans aftonfällflapee for att
toa ttted dans och fått,3. Det kunde liktoäl
blott ste, nät greftoitntatt gjorde sitta landt-

. partiet — sil kallade hon det, niir hon klef

. upp pi fttattdett af träsket, ty i de egentliga
falottptettttt pil djupet lttnde fyrfatt ei lomma.
Detöftoee toar grefsoltman många gänget ond

« EEG kallade det en tonsinäkonnck, ntett fs toat

bliftoit tttsunaen att lsege flit dit ner, det gro-
dorna trifdes font bält. Mett det kunde ltttk
gnist-innan tro. Hon tyckte att när hon toas
b·«flydd.ttintta, borde fotsittt maka styldlg- att
as dit bott befallde.

Måttga ftnärtfatnttta fltettdek miifle idets ar-
ma stttstn tttltåirdaideß.t aitonfiillfl.tpet«. Sura-
mitxee och areltvetningat och då oeh dö sfttäsot
af greftolttttan tvar ttäflatt hela hennes dels-
tting. Toril-tett fs,t holt att hott ef lockades
att toa sitta fött-ätna illtöeare, tnett det sitt FI
hjelpa. Tset hörde till goda tonen, och hol-
tttösie derföte ntledona dem, ottt hots äftoes
fjelf llttlle tillsatta liftoet på- företaget. s«

Men ännu hade ej hennes elände nätt ID-
höjd.

Gteftoinnan hade ett enda son, ett alltht
iillltviitd yttalits,t, hela familjens gttttfllittk
Gteftoittnan hade gjot«t sia de ftötfta förhopp-
ningar ottt botten-. Hon lättgtttde att fil lef-
toa till dett dag, dii bott sittlle fel se honom
iprieka fisk ett lika ädelt tttiil font deras store
Jnte toat det jnit intfatt lom fatta
honom älsttviitd. Ttviirtcmt hon toat lita
förskräckt för honom font för de öfrigtt, nit-n-
ltott måste toiil tro btvttd de fade, fottt lii-ide
hottont bättre. (.Oott hade tttt liitt fh fot-XC
arodfoeiikm det är oeku mycket enkelt och lätt-
fattligt, otb man katt tvål förstå att allt det
tal-kö på atodsta, fastiitt fas tttt öflttetfpitter det
os stoeusia.)

Dett det älsitoiiede vitaliaem lottt alltid ttsete
nättoatattde i atefusinnani olust-sällskapen ha-
de fattat ett häftig kärlek till den lilla sorlan,
Gttd toet hur det Innde komma sia — lnte
tror feta inft att hatt kunde maka förda-inled
af kontattliiöttlttg ty l allmänhet nyttjades all-
fot lite läsning inom familjen, mett fsentodllk
gett«hode«hatt af naturen till-Joe oförftvae lizt

ftantfar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1860/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free