Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
dn din far öm ditt vägrandelatt. vilja in-
taga, medicin, efter du. ej vill tillstå för
mig orsaken dertill;? ,
Emil; ”Min Gud, min herre gör, icke
det, jag villhellre då, genast säga er’allt.
Men låt: först mina syskon lemna rummet.”
Sedan Doktorn befallt barnen gå utsa-
de, Emil: ”Under dennu. tdyra tid förtjenar
min far dageligen med: största möda en-
dast så mycket att han kan köpa. oss, ett
dåligt bröd: Detta delar han mellan;oss,
då hvar och en blott deraf kan erkålla en
Jiten, bit och för. sig sjelf behåller han
nästan intet. Det gör mig ondt att :se
mina små syskon lida hunger. Jag ärden
äldata, jag har: mera krafter än de och
jag är bellre utan mat på det de måtte
kunna dela min portion. Det är derföre
jag föregifvit mig: vara sjuk och ieke-kun-
na äta; men ännu en gång beder jag, er
herr doktor att ej underrätta, min far om
allt detta.”
Doktorn torkade sina ögon och sade:
”Men är du ieke bungrig, min lilla vän?”
Emil.
gör mig icke så mycket ondt som att se
dem lida.”
Doktorn. ”Men du skall snart dösom
dn fortfar att icke förtära något.”
Emil, Det vet jag min herre, men jag
dör nöjd: min. far skall då hafya:en. per-
son mindre att föda, och när jag är hos
den gode Guden skall jag bedja Honom
sörja för min goda far.och mina småsyskon.”
Den. hederliga. läkaren svar djupt rörd
öfver detta ädelmodiga barns tal. Han
omfamnade honom och sade: ”Nej, min
lilla vän, du skall icke; dö; Gud ;som är
allas vår far skall hafva omsorg om dig
”Vist är jag hungrig; men det
Till trodfning Ailladt:
och din familj: tacka Honom att Han sändt
mig hit, jag går nu, men återkommer
snpärt;” — Han skyndade hem; och åfer-
vände genast, ätföljd äfen tjenare som bar
hyarjehanda matvaror. Han lät dem alla
sätta sig till bords och äta sig mätta. Det
var en rörande syn för den menniskoäl-
skande doktorn att se dessa oskyldiga barns
glädje... Vid bortgåendet bad han Bmil
icke vara bekymrad; emedan han villé förse
dem med det nödvändigaste. Har hölltrö-
get ord å dagligen sände han dem födt till
öfverflöd.. Andra medlidsamma personer,
för hvilka han berättade denna hjeltemo-
diga handling af den lilla Emil, följde
hans exempel; somliga sände malvaror,
några penningar, andra kläder ochJinne,
så alt inom några dagar hade den, lilla
familjen. allt hyad den behöfde, till. öf-
verflöd;
Så snart prinsen blef underrättad am
hvad den lilla raska gossen gjort för isin
far och sina syskon, lät han, full af Lie-
andran öfver så mycket ädelmod sända
efter Bertrand och sade honom.:! ”Ni, här
ett beundransvärdt barn; jag will också
vara dess fer. dag har gifvit. befallning
om att man årligen ur min kassa skall
gifva er en pension af hundrade éener.
Emil och edra andra harn skola dessutom
uppfostras; på min bekostnad uti de yrken
de sjelfva välja, och om de uppföra sig
väl, skall jag hafva omsorg om deras fram-
tid.” — p
Bertrand återvände bem full af glädje
och kastande sig på knä tackade han Gud
som gilvit honom ett sådant harn.
Torsten. T. Renyvall. ; |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
