- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1861 /
47

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

is

Eitertniddagett kont; Betty bles bunden tvid
ett pöle och asklädd. Dett srttktattstoiirda pi-
ston, utrustad ttted ttio snertar, i htoilsas spet-
sar skarpa sern tooro fastsatta, sönderslet ryg-
gen redatt toid de sorsta slagen; .tttett intetlsnd
as smärta tom öftver hatts lappat-. Blodet
strömmade ned, ttppsyningomastnen tvagade ej
hastoa något medlidande, th mißtiinksattt stod
herr Gastou bredtoid och mönstrade htoarie slag
sted ögonen.

Trehttndra pistslag tooro utdelade och redatt
hattzzde dett arttte Bobo lislöo pil palett. Hittt
omoget, tttatt bar honom itt i hatts hvddtt,
otlt ett ttttrycklizt befallning af herr Gasiott sör-
bsöd toid hiirdt straff, att negern finge elitisti-
ta uiigott mörd. Han skulle dö.

Det tvar mört natt, när Bobo pä sitt hår-
da halttttttatta iiter kom till medwetande. Dt
sargade letttmarna förorsakttde honom ett olid-
lipr stttiirta; då tycktes honottt i hans halstotrks
tta tillstånd, säsottt systelsatte ftg ttåstott ttted
honom, gsöt lindrattde balsattt i hatts skir och
lade kylande otttslag ottt de sönderslagna lem-
marna. Hatt frågade — ittgett stoamde, han
sragade högre, — då bad honom ett salta röst
ott toartr stilla. -«Blir sag ttttptäekt,«« htoistas
de rösiett, «så iir det tttitt och dittnttdetgang.«

ssMen htoettt iir dn? iir dtt ett Gttd af him-
mecean-

»Jag är hnstrn till den nopsynittgötttatt,
som i dats har slagit dig till ltsytttplitt,1. Han
snäste det; men toi toilja rädda dig, det haf-
toa tvi begge stvnrit htvarattdra.«

»Mitt och eder Gttd stall eder det sveder-gab-

lal«« Oet) hustrtttt räddade ntertligett den ar-
me Botw; det hette, att hatt toar död, och
gppshttittgötttanttetr hade det-före gömt den sju-
ke i en asliiasen hydda i stogen, der hatt torrt-
ligett tillfrisknade. «

Wid denna tid tttbröto ttegerttpproren pli
canctsDomingm Negrertta ihjälslogo sitta

grymma herrar och omenstliga nppsyttingsotäth
ttpttbriittde och ödelade plantagertta ttted eld och
stoärd. Aftvett herr Gastottö plantage undgick
icke detta öde. Ett mordlystett ttegerhop hade
inbrutit der, och blott med möda hade herr
Gastou undkommit, nppsmtingstttiitmen blestoo
efter outsägliga tnarter dödade. Mait hade
snst den ttppshningotnatt för sig, sottt hade pi-
skat dett olycklige Bovtsz under de grufligaite
tttißhattdlittgar tvätttade hatt dödett, dii smuts
ett ttn hop negrer, med Betty i spetsen, —
och uppshuittgstuattnett toar räddad; blott det
ena bettet toar redatt sönderslaget trä honom.
Med egen lifösara, tttatt att atta på sitta landa-«
mätts tnisttattka, bragte Bobo ttrspststtingstttatts
ttett med hustru och 2 bartt till saker ort, hwil-
kett toid det tttt tttbrhtattde slafkriget sannerli-
gen toar stoiir att finna. Mett Bovy gas sig
ingett rast eller ro; hans tacksamhet mot sitta
toälgör.tre toar obegrättsad. ;

Negertriget med alla sitta rholigheter rasade
rttndt otnkrittd, hungersnöd bröt ttt i städet-
na, men den troatte Bovv öftoergaf ej fitta
siyddlitt,rar. Daglikrett kom hatt med ett bröd
under armen till den olyckliga familjen, skits-
dade sig östtter barnens jubel och ntodrettö tack-
samhet, tröstade de tvattieltttodiga och frögode
dagligett ester mannens besinnande-, hwilket-
iitmn gick på kryckor.

«Bovts,-s sade imvalidett osta, «ni bringar
mig l förlägenhet och blygsel, när tti frågar
mig; då måste jag alltid se pli de djupa iirtett
ester piskan på er halo, ert attsigte oeh edra
händer, dem saks slagit er, —- och täret srattts
brvter i tttttt öga, ttiir ni kommet-med de bröds
sottt uppehålla oft.«

Ett dag toar hustrun särdeles sorla-rett, när
Boots iiter inträdde med ett stort bröd.
bh,-· sade hott ättdtligett oeh knäppte händer-
ittt, «ni iie ett engel i tttenttislogesalt.«

«Bt!-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1861/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free