Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ttttdtts jordliftoet äro. Gedun, som ni tviil
-:- meta, synes masken dö; han krymper ihop och
ittiieslstttes i ett mörkt slal, liksom i en liten
kista , och der ligger dett titan rörelse eller låno-
la"—s— dttt kallas då pttppaz — dernti liknar
-den«det tillstånd, htoarttti toi måste komma,
sk snart« sottt toi dö och skola bäras till grastoen.«
.!1«Q, jag förstått niir tvi ligga i tvår likki-
.st·j·; döda och begrafna,«« sade Robert. «Mett
den granna fjäriltt kom sttart ttt frått sitt pup-
pa7, mett tvi förmultna och knntta aldrig flyga
tips- ifrått tvära graftoar.s-
- –-Jo,«- stvarade Elitt alltoarligt; «tvi skola
alla uppstå igen. Och ont tvi lyda Gnds
bud-kom tvi knttna bibehålla tvåra hjertatt re-
na, då skola ästoen tvi ettgåttg så fara upp i
himmelens höjd, fria, lyckliga, förhårlissade,
skinande i rättfärdighetens solstrålar!–
Och Elitt gick. Men goßartta stodo det
qtvar tysta ech begrundande hennes ord. Itt-
tit ljud förnams , utom ett lärkas såttg högt
ilftoet deras huftduden, dee hon stoingade sig
elttof skytt. s-
Ilvom ät- osett
. svea- gikrets gyllne solen ljus?
Utsem blickat- nets at- stjerneljasi
svet- Silctssr mät-ett, trotts-s ljus?
Det äts Gotl, våts Gutil
svett- gak livat- liteu fågels bröst
Dess ltttkmoail llvem lat intas köat
I aliasets lilla go vårs oclt höst?
Det Vat- Gttel, våt- Gurli
svea- låter litet blomster-trä
Ak daggens per-lot- glitntsa oi?
svear kär-gots blomman kisel volt blå?
Fet set- Guå, vår Gurli
t.
’ « Lill tryckning gilladt:
llvem sak mig isstyckets kollats smä?
Ilse-t- värmele mis- meel fröjd ocltssT
Evem lät mig kittla, leläela kå?
Det vot- Gtttl, våt- Guell
svetts tar elit upp i himlens gal
små Staeliatss boot- ktsän jak-elens etal,
Tlll sig i himlens glädje-sol?
Det ät- Gutl, Våt- Gttell
Jemfötelte mellan ett smickrnre
och en werklig wän.
Smickraren sliter att framställa mina gernin-
gar i ett fördelaktigt ljus, höja deras toärde
i mina egna ögon, beundra desamma och pri-
sa dem fsr andra. Wåttttett misskänner icke
det goda hos mig, men framhåller det icke hel-
ler särdeles, och hatt betygar mig sitt aktning
derigenom att hatt toisar mig synnerlig tipp-
tnärkiatnhet. — Smiekraren söker att östoersktp
la eller åtminstone ttrstttlda mina fel och dår-
skaper; tvättttett gör mig uppmärksam på mi-
tta sörtoillelser ärligt och öppet, ehnrn på ett
skonsamt sått. —- Det fördelaktiga och angenä-
tna, sottt stniekraten stiger mig sjelf; det, sont
hatt hos mig berömmer infin andra, katt till
en del toara sannt, men också helt och hållet
tips-diktadt. Wåttttett skulle blygas östver hivar-
je falskt stront. — Stttickrarett, åtytoilkett jag
lånar mitt öra, ssrsätnrar mig, derigenotn att
hatt underhåller tnin såsättgaz tvåttttett söker·
föra mig till sjelfkännedom. —- Stnickrarett nm-
gåö endast så långe med mig, sottt hatt finner
sitt fördel dertoid; tvånnett öftvergistoer mig ic-
ke ens i olyckatt. —- Sotiekrarett kan bliftoa
mitt uppenbara fiende ochtttotsiåttdare; på tvän-
netts redlighet och trofasta sinnelag katt jagial-
la omständigheter förlita mig.
Tor-tett T. liens-U-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
