Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Toto ligger siitk i feber under åtta dagar, dric-
ker haftversoppa och tänker med bitterhet på
de sednasie tilldragelserna.
statarens hemlighet.
Det toar engång en goße, sont hette Dan-id
Skog, och hatt hade en syster, som hette E-
sther. Deraö far tvar en nybyggare, sorti
hade rödiat en åter midti skogen- derföre het-
te han Skog, och deras nior toar en besked-
ttg guntnta, som skötte ttvtt tor, ttvä kalf-
tvar, tmä getter, ttoti grisar och twå barn,
men bara en häst, en hund och en katt, det
iir det. enda sag tvet« ont henne. De bodde i
en skog, der det fanns troll, htvilket är märk-—
totirdigt och sällsyttt nuförtidett, men de tyck-
te att det roar jnst sant det skulle wara.
Barnen hielpte sin sar och nior hela tvin-
tern aut: de hade minsann ej tid att tvara
lata. Datvid knnde klyftoa pertor, hugga
Maris, wattna häften och bära in tved. E-
sther kunde sopa stugan, twätta gryta-t, kar-
Tack toare denna lektion, blir den osthrige,.
late Toto framdeles lydig, undergistven och,
arbetsam.
da nll och mata korna och grisarna-. Ntt roar
det tvär, och kräken skulle for första gången
slippa nt pii bete i skogen-. sDet isar nägot
roligt. Skällkon, som hette Stjerna,· stum-
pade på sina otviga ben, så att det ringlade
-i ställait,s kalftvarnadansade med sir-ansen i
mädret, och getterna toga sä- långa skutt med
sina finurliga den, att skägget hoppade under·
hakan på dem. Men Datvid och Esther
skrattade så, att de mäste hälla sig fasts grind-
stolpen. « «
Här tir en kakas bröd ochen bit ost och sy-
ra strömmar-, sade madren. Gä nu de«sked’-
ligt i toall med-korna och for hem dem till
qtvällett, getterna följa nog efter ställan.
Det täta Datvtd och Esther ej säga sig nvö
gänger. De toga sitt lilla matsäck på ryggen
och Ioandrade nt på morgonen nästan likas-ki-
muntra som kalftvarna, så att den dagen« niak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
