Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
nästan full; jag betraktade ähörartte tued upp-
märksamhet, då ett sorl helt nära mig träffa-
de mitt öra. Jag sätt ett mor och hennes
ttoenue döttrar, fottt nyß hade inträdt och som
ltttade sig tted liksom för att samla fixt ittuatt
gudstjenstett började. Det tvar uu desias tatt-
kar font talade:
«·;’,tag skulle nog toilja toeta, huru srtt G . .
toägar kotunta hit i ett sädan toilette; hon skul-
le göra bättre i att betala dent, sotn hon tar
sin granulät as; htvad oß attgär, Gttd toare
lof, fä äro tvi tväl tarfligt klädda, men äro
också ittgett skyldiga.«
«Jag ttttdrar,-« sade på samttta gäng dett
äldsta af döttrartte, «httru mycket srtt GB si-
denklädniug kostat-; dett är mycket smaksatt.
Vcksä har hon ett förträfflig sittnnterska, dä
deremot tvi . . .«
«Htvilken lycka,-« mumlade derefter den tre-
dje, sshtvilkett lycka att ont onsdag afton få
gå på soiröen, jag tänker att lilla Josesitte
kotntner dit; jag ser henne derborta, jag mä-
ste fråga henne derotn ester predikatt.««
«-Htvad den der frtt M. gör för ett buller,«
sade i sitt hörtt en tjock gumma, sotn tned
glasögott på nä att tycktes med stor uppmärk-
samhet läsa sitt psalmbok; «alla gånger hott
gör in, gör frasandet af hennes sidenklädning,
att alla hnftouden toiinda sig Ont. Jag ätmitts
skotte skulle icke lysta upp ögonen för att se pä
bennr.ss
«Äh, Josef, som kotttttter i kyrkanl tunnt-
lade bredtvid hetttte en nttg tttan, som hade
ett alltoarsantt och andäktigt utseende: «det sy-
nes som hatt toille gistoa sig anseende as att
toara en gudfruktig man, ntett jag tvet nog
huru sörhällattdet är: en mettniska sottt hatt
katt icke tro på religionen; han skttlle dä icke
se så ut, font hatt göd-«
Längre bort satt en kokerska. «Ja,t hoppas
dock,s sade hott, satt den der dumdristiga Sti-
na icke låter min stek brännas tipp; i annat
fall skttlle jag lida ett ryslig förödmjukelse.
Det hade kanske toarit bäst att stanna hemma-
Nå wäl, i alla händelser katt jag taga igen
skadan pä sockrade utellanrätten; doktortt sade,
då hatt sista gängett toar bjuden till oß, att
hatt aldrig smakat något fä utsökt som mitt
engelska puddittg.-«
«Det tycks tnig,« sade ett skräddare, som
satt ttuder orgeln, «det tycks som doktertt ha-
de godt ottt penningar; ty hans hustru har
ett ny schal; jag skall just i mot-gott skicka ho-
nont min räkning; tvättta l?tet, httru mycket
kan han svara mig skyldig: ett par sommar-
byxor, tjttgttfent r:dr, ett tväst denna hö-
skett . . .«
J detta ögonblick drogoö, genom pastorns
uppträdande pä predikstolen, alla tankarna ät
det hället; men sorlet började snart pä nytt
att höras.
«Så träkiztt att just herr L . . . skall pre-
dika i dag,-« utropade ett herre; «hatt låter
alltid sitta predikningar räcktt fetn hela qtoart,
oelt han har htoarkett nägot intressant eller ttytt
att säga; hade jag Ioetat att det toar han,
skulle jag dit stannat hemma.«
«Otu herr L. predikade endast mot de giri-
ge,·« sade ett annan. «sä skulle det toara gan-
ska lyckligt, ty der sitter gul-ben G . . . som
sehöfde höra rätt strängti det afseendet. KLM-ii-
ken skam att höra till kyrkans äldste och toara
till den grad girigbttk!-«
«Jag är säker att herr L. tänker predika sdr
oß en af sina gamla predikningar,« mumlade
den tredje; «jag hade hordt förutse, att det
tvar hatt i dag, ty alla «sketthelige« hastoa
kotntttit till gttdötjcnfkenz han skall nog ge dem
hittad sout är i deras smak; mett nägot min-
dre ensidighet skulle icke skadat herr R. . . är
icke lika inskränkt, han fördömer icke folk för
det att de roa sig litet och icke alltid beds-;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
