Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tös
Mildhetens makt.
CEfter engelskan.)
(Forts. och sittt fr. föreg. n:r.)
Ellen kände sig äter särad och hade att stri-
da emot sin häftighet. Henrik brydde sig ju
tcke om hennes önskan, hade ingett aktning för
hennes iisigter, ja , föraktade henne. Det tvar
hårdt att fördraga. Mett hon erinrade sig ntt
modeens ord samt fabeltt om den egensinniga
hästen, och hennes goda beslttt segrade. Hott
beslöt att ånho undertrycka sitt fårade känsla.
Deredo tvidare och de blida hnglingarneha-
de sa mycket att berätta htoarandra, ttttder det
Ellett gick till doms tned sig sjelf. Plötsligt
böllo de itttte sina hästar toid ett grind, fotn
afsliingde ett besädt fält. Richard önskade rida
dit in:
ssdpptta grinden, din slyngel!– ropade han
ät ett bottdgoße, font stod deri närheten. Gos-
fen rörde sig icke. «Oppna, hör dtt ej l« fort-
satte Henrik.
«Ni kan öppna fjtlf, dä ni icke förstår att
tala höfligare;– — ftoarade trotsigt goßen. —
«Dett lymmeln förtjenar sirhk för sist fräck-
het!« ropade Richard.
«Det skall hatt också säl-« sade Henrik, hö-
jande sin piska
«Nej, nej, Henrik! dtt skall ej göra detl«—
bad Ellett.
sha, hal siii du till , Henriki-« sade Richard.
Henrik höjde sin pille. — Ellen lade fakta sin
hand pä Henriks arm och såg honom bedjan-
de i ansigtet. J detta ögonblick gjorde hatts
häst ett spräng åt sidan, den smängda piskett
for emot Ellen och gaf henne ett häftigt slag
öfwer ögat. Dett brännande smärtan beröf-
tvade henne fansningettz hon tvacklade i sadeln
och föll Ci-
«Otvad har jag gjorti-« skrek Henrik och
sprang ned fan hästen. Det svarade några
ögonblick, förrätt Ellen äter kom till jans;men
bott qtoed af smärta.
«Tala Ellen, ack säg blott ett ordi-« ropa-.
de Henrik i förttoiflatt. ssKan dtt ej öpptta di-
tta ögon? — Ark, jag har gjort dig blindh-
«War ej orolig,«« —- stttjftade Ellen; ·-—
«dtt rår ej derför; det blir fttart bättre; det
iir tvi-il endast i början, font det gör fä ondt-
Jag kan ej hälla tillbaka tararna, —- toattnet
kornetter i ögonen.«
Mett trots all sjelfbeherrsining kunde hon ej
hälla tillbaka sitta snyftningar; smärtan toar
för stor, och det tvar omöjligt att öppna ögat.
«Detta är en toacker historiel«« — sade Ri-
chard. «Htoad stall dtt säga dina föräldrars-
Henrik ftvarade hottom endast tned en mißs
nöjd rörelse.
«Kan dtt rida hem, Ellen?« och seende sig
omkrittg bemärkte hatt goßen,«fom hanbemött
fä illa , hällattde hästett bredtoid bottom. Ellen
försökte att stiga upp, tttett hettnes huftvttd
fjöttk ned på hennes axlar; hott föll återinsatt-
makt.
«Will du Richard tvara god och fil hastigt
font möjligt rida hem till tnitta föräldrar och
hemta ett tvagn?«· bad Henriks
«Jag tniifie rida hem; det är ledsamt, men
jag hinner ej;« — ftvarade Richard, och mum-
lade sakta för sig sjelf: «mii htoettt fotn helst,
men inte jag, efter denna händelse träffa hans
föräldrar.« —-
«Jag ber; gör dig ej längre omak för tvär
skull« — sade Henrik uppflammande i torrde.
«God morgonl-« — Men Richard blefs ståen-
de, rodnande af blygsel. «
«Ottt ni toill hälla bästettss — sades bond-
goßen ät Richard, «se"t skall jag hemifrätt oß
hemta en liten tvagit, htoari tvi kttttnasföra
dett stackars fröken hem.«« Richard höll hästen
och goßen toar snart tillbaka meden«le·itt,toagtt«
för htoiiken en bäst spändes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
