Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
båt på Bosphorett, stttlle tvi haftoa staden fram-
sör oß med deß höga och sköna mosteåer (tur-
kista kyrkor) och spetsiga minareter ctoru), deß
murar, sästningstorn och hus, smuliga liggatt-
de längs stränderna och återspeglande sig ttti
toattnets djup , andra liksom smygande sig upp
längs de kullar, på htvilka staden är byggd,
uppstigande allt högre och högre från den silf-
tverglänsande tvattenytatt, till desz de nästan
tyckas uppnå molnen. På ömse sidor om oß
skulle toi haftva de grönstattde och fruktbara
stränderna af Europa oeh Asten. På högra
handen stnlle tvi hafwa Constantinopels hamn,
«Gyldene Horney-« uppfylld as stora stepp,
soeu ligga för ankar, och betäckt af en stoärm
med små fartyg, seglande åt alla håll, och
bakom oß skulle toi haftoa «tumlare« tjen slags
sist af delphinslägtetJ tvättrattde sig omkring i
tvattnet. Heia taflatt bildar en af de skönaste
utsigter ntatt kan skåda. ·
Constantinopel är endast på tre sidor omgif-
toet af land. Deßa sörstoaras af murar och
torn. På den fjerde ligger Bosphoren, intvid
bivilkett äftoen ligga några befästningar.
Junan toi införa tvära läsare i fjelftoa sta-
den , måste tvi outtala, hivad den hette , förr-
än deu erhöll namnet Constantinopel. Några
grekiska uttoandrare bildade der ett nybygge,
htvilkct de kallade Byzantiunu Sedtrmera
blef detta ifrån dem eröfradt och förstördt af
Romarne några hundra år sednare. Det åter-
uppbyggdes af Coustantin den store, htvillen
gaf det namnet «nya RonI,-« men det kallades
sedermera Constantinopel eller «Constantins
stad,-« till deß nye grundläggares ära.
Omkring medlet af femtonde århundradet be-
lägrades staden af turkarna, htvilla under sin
sultan Muhammed den Il:s anförande intogo
den och hafwa sedan deß derstädes bibehållit
sig- Ättntt i dag är det ställe i muren, genom
bwiltet turkarna inträngde, icke återuppbyggt
utan uppfylldt as tvär-ande träd och buskar.
Oni tvi nn inträda i staden, finna tvi des;
gator trånga, mörka, branta och ytterst dåligt
stealaggda. De sakna benämningar, och ingen
upplysning finnes om aftnarna, emedan folket
efter solnedgången toattligete håller sig inom-
hus. De font toilja gå ut på aftonen, måste
medtaga ett lykta, synnerligen om de icke tvil-
sa snastoa på de många hundar, htvilka gå
ut på rof i staden, emedan de sakna några
egare.
De flesta, som besöka Constantinopel, sesig
temligett bedragtta, då de inträda i staden.
Den eger inuti långt ifrån den stönhet, son-
den företer på afstånd. Hnsen äro merendels
byggda af träd , och ehuru somliga äro både
tvackra och tillochmed praktfulla, synes detta io-
ke på utsidan. Men inuti och åt gården till
äro de både smakfnlla och betstoäma. De fak-
na eldstäder och npptoärmas om tointern ge-
nom ett slags glödgade pannor.
Sulianens palats är liksom en stad för sig
sfelf och säges hysa mer äu 6000 innetoånare.
Desz uutrar innesluta en omkrets as öfwer .eu
ftoenst mil, inom htoilken sinnes ett maßa af
hus, anesteser, bad , källor, palatset och träd-
gårdar. J rnidten af palatset är domssalen,
uti htoilleit stortoiziren eller ståthållaren iCou-
stantiuopel sitter till doms femte sina rådgif-
toare, placerade på sköna mattor. Åftoen år
der en thronsal. Jngen får inträda i mottag-
ningsrummet, utan att hafwa blifwit inbjuden
as sultan. På den yttre gården ligga arsena-
len (toapensörrådshuset), myntet och stortoizi-
rens palats.
Palatsets anblick från fjösidan är ganska
praktfull. Det har åtskilliga portar, as hwil-
ka den förnämsta kallas den «Höga Porten,-«
htoilket sedermera bliftoit ett namn för hela det
turkiska riket-
Den förnämsta af mostöerna år den fåkallai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
