Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
ssr och näbbar; men detta bar sina giltiga
stål, som jag jnst stall tala om för dig. Den-
tta tafla, som icke år färglagd, gör icke rätt-
toisa åts dem, emedan dett icke kan tvisa dig
den granna, röda färgen på deras bett och
näbbar, eller hnrn bländande htoita de äro,
och bastoa glänsande lolstoarta tolngfjädrar.
De måste söka sitt föda nti träst, och behöf-
toa dersöre långa ben, att luntt komma ige-
nom dyen, och de behöftoa låttga halsar och
långa näbbar för att hämta npp sitt föda tttttr
ytoaßett, och de hopsnärjda trästtoärtertta nti
de dsnpa, gyttgiga damtnarne. —- De leftoa
af fiskar, maskar och kräldjur; och grodorna
anse de såsom riktigt kalas, htoilket tvål alla
bartt weta, som läst fabeln om grodortta och
deras konung, storken-
Storkarne äro präktizra fåglar och mycket
måttliga, såsont också deras namn anvisat-; tv
namnet stork kommer af ett grekiskt ord, sotn
betyder: ssttatttrlig tillgiftoenhet,» och deßebrei-
sia benämning: «Chasttdah,« betyder-: «toän-
ligbet eller fromhet.« Storken har fått detta
sltt namn af den ntärktvårdiga ömhet med hwil-
len hatt toårdar sitta gantla föräldrar , htoilla
hatt aldrig öftoergistver, ntan söder och älskar,
då de blistoa lama och utnr stånd att försörja
sig sjelfma. Storkarne äro också mycket öm-
ma om sina ungar; de lära dem flyga genom
att på sitta egtta tvingar lyfta dem upp ilnf-
ten, och sedan uppmuntra de dem genom att
låta dem ensamma flyga sntå bitar i sender,
tills de slutligen så styrka i fitta små tvingar
och blistoa i stånd att lnnna följa föräldrar-tre
på deras långa resor; ty storkartte färdas toi-
da omkring. England besöka de sällan. Men
både i Danmark och sydligaste Stoerige trif-
toas de rätt toäl och bygga ofta sitta stora bott
på talen as bondgårdartte. Det trästiga Hol-
land tycka de dock ntesl ont, och de äro der så
sstade as innetoånarne, att lagar bliftoit stif-
tade för att skydda siorkarnr. Här tyckas de
tillochmed gerna öftoergistoa de höga trädtopi
partie, sottt annars äro deras hem, för att
Iontma och bygga sina bott på husen och lef-
toa på en förtrolig sot med innetoånarne, som
noga akta sia att störa dem eller förstöra de-
ras bon. Om sommaren leftoa storkarne
i Holland; men då den kalla tointern iNederk
länderna skrämmer grodorna itt i sitta hålor,
och gör fagtett ester dem till ett kallt, otack-
samt göra, så reser storlen, lilasom rilt folk-
htoilka leftoa ont tointern utomlands, till ett
mildare klimat, ibland till Syrien, eller nov-
ra Afrika, men toanligast till Egyptett, der
hatt gör ett rik jagt af grodor och kräldittr,
sotn der sittnai i mängd.
Storkartte äro östverallt toälkomna, såsottt
förstörare as desta lrypdjttr och insekter, sota
annars slnlle bliftoa till en plågsa. Gnd har
just gistoit storkarne långa bett och näbbar,för
att de så mycket bättre slnlle lnnna fånga de
små djnren, som leftoa nti trästen. Häriges
ttottt befriar storken den trakt, der han leftoer,
från att blistoa öftverstvämmad asdeia bests-sär-
liga toarelser. Storkett uppfyller på det sättet
isitt tttått ändamålet med sitt skapelse. Gttd
har giftoit åt htoarje djnr någonting att nts
rätta här i toerldett, och en naturlig drift, el-
ler instinlt, lärer dem att uppfylla detta ätt-
dantål, för htoillet Herren skapade dem. Ditt-
ren lyda toilligt denna instinkt, de uppfylla sä-
lnnda ändamålet med sitt stapelfe.
De- luiela diamanterna-
Uli en juvelerares verbal-el låzo trä eli—
stannler stå bot-ilat. Dett ntintlre af elen
rar fat-stort slip-el oclt lyste Sottt en glän-
sande eltlz elen sliser deremot, som nys-
liommit frän sill Råckueslaneh vak linn-
ieitt natur-tillstånd aolr utan Flan- cal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
