Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
baka från Hondon, dit hon måst resa i af-
färer! Der bade för henne varit mycket
alt se; mycket att njuta af! — många vän-
ner lade enträget bedt henne stanna; hon
"var trött och behöfde hvila! men tanken
på hennes älskling, som hon lemnat lem-
ma, drog henne liksom en magnet tillba-
;kå till Berkshire. Hon hade aldrig förr
varil skiljd från Louise och det älskade
barnet hade nästen beständigt sysselsatt
Allt hvad den kärleksful-
la modren såg skönt och beundransvärdt,
hennes tankar.
det gömde lion i minnet för alt dermed
roa sin dotter. Uti de granna bodarne
bade ingenting så mycket frestat henne,
som hvad hon trodde kunnat glädja hen-
nes barn. Och nu kände hon de kära små
armarne slingrade kring sin hals; hon
kunde trycka det kära barnet till silt hjer-
ta — det var för henne nog att se sin
älskling — och hon tänkte på ingenting
annat, tills Louise häftigt utropade: ock
«hvad Har mamma haft med sig hem från
Fondon ?+
:"Då den stora reskofferten frambars och
öppnades, blefvo en mängd höcker, ett
paket med tyg och några andra saker; ha-
stigt framplockade of Louise, som var olå-
"dig att finna någonting af mera intresse
;’för henne sjell. Iouises sökande varicke
”förgäfves. Med förnyade rop af förtjus-
ding främdrog hon en liten holländsk doc-
ika med sina förgyllda örringar, en citron,
innehållande ett helt: bo: af ’andra’ citro-
Her, dén ena asken inuti den andra; en
Ybok full med tafloör, och två guidfiskar
"Med Eo magnet ätt draga dem medy;då de
>Aölo i vattnet;
”Ack; så vackert, så vackert! utropade
Louise, vändande sig från den ena leksa-
ken till den andra, medan hennes trölta
moder tålmodigt stod och såg på. ”Än-
då en cilron tilll Jag tror det blir al-
drig slut på dessa roliga små askar; —
ack, jag får lof att gå efter vatten åt
Se, farbror!
se? de vända sig huru jag vill; — se ba-
mina fiskar, att simma uli.
ra! jag är säker det skall roa farbror!”
Jag ser någonling Louise, som icke
roar mig. Jag ser en moder uttröttad af
hettan och en lång resa — ingen hjelper
henne af med sin kappa, ingen sätller fram
en stol åt henne, En kopp thé skulle upp-
friska henne — ingen thékittel står på el-
den — hennes kära barn har knappt. ett
ord eller en blick att gifva henne.”
«0, mamma, mamma,” sade Louise,
rodnande vid den träffande förebråelsen,
”jag gjorde illa, mycket illa; men det var
för att jag var så upptagen - , . jag hade
så mycket att göra med . >."
au. - Gåfvorna, så alt gifvaren
blef glömd !« afbröt hennes farbror all-
«Detta är fallet med alltför mån-
ga i denna verlden — med större barn
varsamt.
som leka med större leksaker. — Vi kän-
na sannerligen icke oss sjelfva, omwvi tye-
ka oss kunna försäkra, att det för hjer-
tan, sådana som våra, icke ligger nägon
fara uti verldens nöjen och rikedo-
mens svek.
> | Fil iiveknring giladi: Karl Achrén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
