Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klis
toille icke tina upp; ban kunde icke se henne.
Det knarrade och knastrade, det toar just en
köld som borde fröjda en snögubbe, men han
toar icke belätettz hart kunde och borde baswa
kilnnt sig lycklig; mett hatt toar icke lycklig;
ban hade kakelugnötrånad.
—- Det är en smär sjukdom sök en snögub-
bel — sade bandhunden. —— Jag har också li-
dit as den sjukdomen; men jag gick igenom den.
Slutl uti -— Nu så tvi annat mäderl
Och det bles annattväder; det slog ont till tö.
Tötvädret tog till, snögubben tog as. Hatt
lade ingenting, ban klagade icke, och det är
just rätta tecknet-
En morgon ramlade ban. Der ban hade
stött, stack det i tvädret någonting som ett
qwaststast; omkring detta hade goßarne satt
opp honom.
– Ntt kan jag begripa hans längtan! s-
sade bandbnnden. —- Snögnbben bar bast en
ngnbraka i kroppen. Det tvar den som rörde
sig i honom. Nu är det öfwerstöndetl
-— Sinti utl – smäikällde bandbunden; men
fmtlflickortta pil gärde-i sjöngo-
Upp, sippa, ntas solen njut;
Dtt pil, häng nlletoanten uti
Kom gök och lärka, ssungl J år
Wi sått en glad och tidig tvär.
Jag« sjunger med, qtoitoittl kuknl
Kom, klara sol, roar belsad dnl
Men ingen tänkte mer på snögubben.
Bomnllsplantan.
Diana tafia toisar oß en planta, som, Lit-
minstotte hivad tvära kläder beträffar, är as
mera toärde lin någon annan planta på bela
jorden.
Oroad btoetet är med asseende pli sodan, det
är bomullöplantan med afseende på menniskans
kläder , den mest antosnda och nyttigaste plan-
ta, som finnes.
Det giswes trenne slag as denna planta.
Den tväxer både säsom träd, såsom buske
och säsom planta. Alla tre slagen, ehur-
de mära olika högt, bastva samtna blekgnla
blommor med semkiusna blad.
Menniikan, som födes naken, måste as plan-
torna oeb djuren hämta en betäckning att stod-
da sin kropp mot winternb köld och somma-
rens brännande sol. Fbr detta Ersdole be-
röstoar hon såret deß nll, silkesmasken deß stoet-
ning, linet deß siselk och bomullsplantan den·
minka bädd, uti hwilken bon gömmer sioa
skiln.
Den anspråkslösa , wackra bomullsplantan
är mycket nyttig slik menniskorna i alla länder-
Säkert bär hivat-enda mennista ästoen i detta
land dagligen någonting, som är gsort as den
mjuka bädd, bwilken omsluter bomullotoärtens
frön. Till drottningens, sä toiil som till tig-
garens kläder, iiro ofta materialierna buntade
frän bomnllbplantanb gula eller ytvita sjun.
Onikring M,000,000 skillpnnd bomull , mär-
da omkring G,M,M rubel silstoer ilstversbs
ras ärligen frän Amerika endast till England.
För att bearbeta denna bomull ära mer än en
million menniskor der syßelsatta. Frätt Eng-
land ntsieppaii den sedan, ståt-arbetad till garn
eller tyger, till ett wärde as mer än 174,000,wc
rubel.
England bar att tacka denna lilla planta
för mycket as sin handel och sitt viilslsnd.
Tyger as de mest olika slag, srän det gröfsta,
starkaste bomullolärst, Linda tlll de sinaste moab-
sliner och spetsar, göras as deß ulliga hylsor.
Bomullen odlades först i Indien, och länge
komma de finaste mouöslinerna endast deriert1.
Namnet mouöslin stek det as Mosul i Mesopo-
tamien, der det ssrst tilltoerkade6. Calieo sits
sitt namn as staden Calcutta iJndien och Nan-
«-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
