Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ikea solen ler tryggt ät denna tvär. tolllsae berg och dalar, fastland ochqltab lttst och toar-
nlse. Dan sign: Jaa står stilla, mett i ts- ten, — ont det leitva menniskor, djur ochtveri
rens as eder moderliga jord. Ttt bon tullar tets-— ·- itoettt förmår sälja detk denna hem-
ps IC timmar en nötta omktittg sia sjelf. — liahet förblir toill outforskad. Wi måste tolltte
Dernäsi, säger solen, löper jorden alla är ett ta os den stora daa, som löser oß stått jor-
astta otnktina mig os 365 daaar och 6 tim- den, del kanske lätet- ost dett allgode Skaparett
mar. Men dö hennes bana ligqer sned, så genomskåda defta hettilialteter.
tvckes solett löpa ottt sotntttaten, dii toi rota Solens ljus iir obesktiflittett starkt och tvät-
oß nedtill pil banan, i ett tnoeket stor cirkel störande, det skall tvara MUD asnaet siat-
öitoer toilr bot-iiottt, men ottt toitttertt då jor- kare ött snutnas-etto, andra fäa.t RPM glitt-
dett kommer till banans östa ända och tvänder aer. Mett aenottt farande alao brytas solitt-li-
otn, dii itr dett skenbara bilge, solett ltesktistver, larnes kraft. För att se fläckartte i solett,sor-
helt liten. Allt detta är icke — det sonett blott dras aoda tuber. Askronomen Herfchel har be-
så. Mett märk tillika: Jotdettärtnycketottttkt- räknat ett solfläcks storlek till -i,000M anta-
lia; hon ain och oeftiltn ner tiden, och otn ert drattniL De flesttt äro mänaa utsett dylika
nr ej instämmer med dett riitta tttiddaaotidett, mil. Sotnliaa astronomer tro, att jtt större
så är bott ieke dertill skuld. titan tet-makaron släckttr solett har tvista är, desto stuktbarare
Widare: Året är 6 timmar lättare iitt 365 sottttnar sår mat-; attdra härleda andra sitte-
daaar. Deßet 6 titnmar iiro mycket tvärda; teelser stått foliliiekarttez tnett ense ärv de lärde
alltså bopsoarar nian rett-, tillo ester 4 år hivarken ottt solljusets orsak, eller ottt solfläc-
4 gänget 6 tittttttar blistoit ett daa och ett så- karneo ttatnr och toerkttinaar. Wijtt lir, at-
dan besparttd datt kotttttter alltid Fehr. till gos solen loser lika starkt, hott befruktar och mog-
do. Ett är ttted ett sådatt tillagd dag, kall-is ttar allt ps jordett med lika toiirtne, ottt lton
ett skottår. Det intriissar, så ofta årtalet katt har flera eller färre Fläcketr, hott utbreder solit-
jetttt delas ttted il. lsianelse och ytnttiahet östoer alla tok litat-, och
Solen iir POLYM gepar. ntil fan oß det-för glädje sia deröftoer allt, sottt andas oetj
aflägsen, deß ttoiirlittie utgör 192700 tttil och leftoer i deß ljttol
jorden kunde sitta i deft medelpunkt, månen
kunde ittom solett rätt mäl på samma aiståttd
stått jorden löpa omkring ltettne och ättda dlesi
nse utanför deß bana ett rymd as 44 450 tttil
öfrias Ai solett kunde tttatt gört1359,552 jor- !-
dar oelt 758 gånger kunde tnatt sorttta alla pla- Att genast uppgifwa det tal, en annan
tteter as deß maßa. Hott iir 600 gånger så man
stor som alla planeter och måttar sommart-
Utlsms Mait ber nöaott tänka sia ett toißt tal, t.
1El.’siatttoettttt, att den egentliga solkrottttett er. ett bestätttdt antal slantar. Widare ber
är mörk, att hatt blott otnaiftoeo as en lysan- tttatt ltottottt att l tankarna liina en lika sto-
de atmosfer. J detta ljttsotttltölse toif.t sig sttmttta as ett attttatt i sällskapet samt addera
flackar; de sonas grå och midtpii stoatta, denna till det först tänkta talet. Detpll sila-i
men iiro aldri,t runda, titan liksom rent statt till dett första: «Jaa toill icke lätta, n-
( llr Merete Koetttoo.)
Lösnittg af Beirut-uppgifter.
ttor och sprickor i den loiattde solatntoöserett
Genom tttänafaldiaa rött har matt kttnnal ak-
ttottt desza lttckor se itt i sjelstott dendnnklasoL
klo-prest. Mait har sett på dylikt solfläckar
att de sorl-indra fl.t. Mait har sett dem ad
östoer hela solsktstoatt, sötstointta, ester tretton
daaar äter skönjas och ännu ett gäng toattdra
sotb . TF ltar tttatt upptäckt att solentör sia
att bott btoiilktoer sia kring sitt egett arel oa-
dertill behöll-er 25 dagar.
Men solett ltar ej blott-ett, titan ttoenneontx
höljen, och detta utrönte tnatt detts JulilZÆ
Elis-infria ett total solsörmökelfh Mätten t
fin nät-het till jordett sottteo så stor, att hat-
betäckte solen. DS såg tttatt t·ttndt otnkrina
den mörka manens upphöjningar eller liksont
statngnisitande lågor-. Wid ett ny solist-nöt-
ktlfe dett 28 Jnli isol, bestyrktes fullkomlig-!
tilltoaton as denna lysande atmooser.
carte det eljest är trä solen, ost der Ina-kl
tn skänka dia w; laga defta 10 till dett sittn-
-;ta dtt har. Gii tttt ltalstett at« det ltela åt de
attiaa och återbetala sedatt dett lönade sittn-
ttan, som toae lika ttted dett dtt tänkte oä«
set-agar tttatt ntt, ltnr stor restett är, oelt nots
.it«toer dett tillfrågade det riktigt, sa fortsätter
natt: «Ja»a tort det också och håller samma
mal redatt i tttitt band-« Talet blir nemli-
.ett alltid häls-ett as det skänkta, sålunda i iii-
estöettde exempel s. Men dett andra stalltro.
ttt retttltatet tnäsie rätta tia estet det tal, hat-
ttintt på. Deri tar hatt liktoiil miste, tv htoil
ket tal han ock titts hattoa tänkt sia, blir toid
lttoarje ikiittk as 10 resultatet liktoäl alltid det-
t·-ttnttta, nemliaen hälsten as det tänkta be-
loppet. SI blir t. er. resultatet anti gen ZS
-ltet AH, allt eftersom matt skänkt antingen 72
llet W, matt att det tänkta talet katt tttöstca
vminska inflytande WI.
Will matt upprepa kanske-, is ställe Ian,
os det den andra icke ens kontma under sund
med denftitnttta, intelligens llttdradet skänkts tet-
let eller ockss fortsätta räkningen Anita ett
itu-td, kilt- att lntoeekla sakett lintnt mer, e. er-
kotdttdlsla reslen, drazt tros dekikesth subtrahe-
ra sedatt sjetdedelett o. s to. Detta fullkom-
liat reaellösa sitt att korsat-er katt aldrig annat
att sot-tvina den andra, och allt hivad malt sjels
dertoid behöitoer nota, iir blott att i tankarna
sölja ttted, is att tttatt tvet, biten tttltcket det
iötfl tänkta talet 5 genom deßa operationer
blistoit ökade eller minskadt-
L-
Ett tvist up·p,tttt.
Mart lter tia-tort tänka sikt ett tal, deriirätt
subtrahera 2 och slitet-bota tesiett. Sedatt ber
tttatt ltsttottt frätt denna produkt subtrahera 1
och addera detta till resiett af tet i börjatt tättks
ta talet. Friiaar tttatt ltonottt tttt ester det så-
lttttda etltålltta talet oett lägger 3 dertill, sä
skall ett tredjedel as denna stimma alltid
toara det först lii-skett talet.
-
Z.
Ämnt ett.
Ved någon tänka ila ett tal, tredttltHla det,
«ettill läaga l samt addera sttttttttan tned
Zzlåt bottottt..de«på mttltiplieera denna pro-
ettkt till det först tänkta talet, stdatt subtrahe-
a Z oclt slutligen taga. bort sista siffran i re-
en, iii stall dett qtvarstöettde jiffratt mera det
först tänkta talet.
s-
d.
Ytterligate ett.
Bed nsgoti multiplicera ett tänkt tal med sia
tjelft och lhsgkotttttta facit LFtszltpltoin sedan
tagna nitat tet ett-rea talet sam litet-ske
atttlsiolieera denna sutttttta med sig sjels och
ilnlakomttia iii-rett detta farit. Bed honom se-
eatt not-Jisreel skilttaden mellatt deßa degge
produkten och titt skall toisa fig, atr« denna
jkilnad alltid utgör ett ndda tal, htoarit mitt-
ere nätsi«llr det tänkta talet-
Till otntoerliitg kan matt ästoen lata den an-
em, sedatt hatt med detsamma ijcls tnttltioliees
rat det tänkta talet, med sia sjetit multiplicera
samma tal minns k, dil det tal, htoatotn
itiiaan är, tttotstoar.tr större hälften as stil-
ttaden mellan de bragc produkterna.
—
set ene-sker- etios sis- sckk M
avtals-, IICPPI IZ W Z höjder-LTH
. FI lill- tiutu vittka «
stekp- Itcppe IC slakt Id- W wi-
avttpp boks-. då W U- W-
sste kul- Mliseiss Idi-tv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
