Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ös
De lttttde blott helt tyst i hjertat sjunga,
Och littoiil hörde Gttd dent alla syra.
DS hättde niigot. Jttsttoar psaltttensjttttgem
Då skrek dett blinda gumman högt i qtoällett:
sO Grid, sriitt tttina ögon salta sjiillettl
Ntt ser sag himlen, bergett, skogett, ljungens-
Wid deßa ord spratt flickatt till helt häpett:
-Mor, mor, jag hör ditt risle Är det tokit
möjligt?
sag hör hnr myggan stirrar; ack så löjlikstl
Och hör, httr lilla sågeltt qtoittrar näs-sents-
Dett halte gubben sprang tned ens på backen,
Liksottt hatt toot«e katoalier i toalsett,
Och föll sitt gtttnma sottt ett pil otn halsen
Och stoättgde henne sjortott htoarf på klacka
Mett deras nttdran ingen lan beskristoa,
När också goßett, hatt tned bttndett tunga,
Uppliit sitt ttttttt och började att sjunga-
andJoare loftoadl Gttd tatt sköjdett gistvalss
«Ja,·sade alla, toißt må Gttd toi loftot1.
Hatt prostoat oß, ttten es Hatts ord bedraga-
Ly se, Hans makt är stark ttti de stoagal
högtlostoad toare’.Oatt och all Hatts gåstoa!–
Sä söllo dr då knöl i astonglansen,
Att pristt Gttd, den sista och dett främsta.
Meri Mos-spe stackare toar ttn dett sämsta;
Dan bara såg och htoistade på stoansen.
DJ hördes sko-s och berg Gttds ära htoista.
Der stod ett engel, skinande sottt solen;
Hatt fört de snetts psalttt till nådastolen:
De hade trott på Gttd och toordo frista. .
Z. T.
Blommortta på Brübogetr.
(Onkel Adant.)
Utansör bytt låg ett litett slnga, sotn bebod-
des as ett enka, htoilkett hade ttoä bakst, lilla
Hanna, sottt tottr åtta, och lille Göran, sottt
toar sitt är. De tooro ett par snälla bartt
och sitt moders helst ritedotn; ty eljest tvar hon
tå fattig, att hon alltid och i Sela bott kalla-
des den «sattiga Lena-« Men ändti war hen-
neö stuga grattttare ätt mången rik tnanö httoz
ty dett Ivar sttoztg och Pntsad— allt makten-d-
tting och allt rent. PS hvilatt östoer fönstret
stodo några loopar — omaka, det är satttz
ttten i ordttittss uppradade, som ett led solda-
ter; på toilggett stttto några taflor -— grofma,
det är sant; men tnotstoarande htoarandraz och
det ettda bordet sedan, santt bänken och de smil
tresötterna, som tsettade i stället för stolar,
alla af surt-, tooro otnilladee tttett htoitlkttrttde
sont snö. Så kan den fattiga hastoa det; ty
sattd och toatten finnes östoerttllt och känsla söt-«
nätthet och otydlighet bor i htvarje godtestoitt-
stohjert.1. Men, iör att hälla så nätt, toar
det också nödwändigt, att ej barnen smutsade
ner i det lilla rntntnet. De beggc barnen ös-
toertoakade oOlsä htoarandra. Ottt Göratt ka-
stat stickor och strå på golftoet, genast tvar Hatt-
na framme och dloekadettpp dent; och ottt Latt-
.na tagit tned ett finger på den htoittttettade
»soiselmnren toißt roar Göratt genast tillreds
med atr stryka krita derpå.
Men en gång bles det stor sorgihttset. Dett
fattiga Lena hade sjuknat, och fastän det tvar
sol och sommardag och ängarna stodo fulla as
blommor, samt soglartte sjöngo i björktoppati
tta och sjiirilartte dansade kring den lilla blont-
ralsatten framför stugans enda fönster, stttto
dock barnen tysta på trösteltt och hade ei lttst
att leka; tv mor toar sjuk — så illa sjnk —
och ingen toistte någon tild eller hjelp. Mett
sHanna toar tnt den sinka tnodrenö lilla stiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
