Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ai
ttom nöden, och burit nästan ingenting toarit
fä daltat och obetydligt, att det ej kunnat tje-
na till befrielse ttr de starkaste slott och fän-
golfen
7. Hdgst sannolikt är det ästoen nöden, som
lärt tnenniskau att betjena sig as klabbatt,
— htoilkett i börjtttt torde tvarit blotta grenen
as ett träd, — för att sätttt sig till tsiirttntot
ett angripa-ide djur, eller sälla det, för att tned
deß kött stilla sitt ljnttger. Tillochttted spiran
bos de älst.t solkslagett tvar ej annat ätt en
dugtig påk, sottt utmärkte straff-embetet. —
Nödett bar mera ttottngit än lätt intoånartte i—
trakter af en genomträngande köld, att kläda
sig i de dödade djurens skinn. Nöden har gjort
Ostjaken, Satnojeden, Eitimon o. s. to. fint-
lig att förfärdiga sig båtformiga snö-skor (ikid),
för att med lätthet framskrida öitoer den djupa
snön, som faller i deras regioner; ja istoett
ett slags snösögott, as btoilka de betjena fig.
söt att icke af den bländattde snött blistoa blitt-
da, äro tttatt ttviftoel soster as nöden. — klö-
den isar lärt ntenniskatt att begagtta händelsen;
händelsen åter har för henne lättat nöten, och
hulpit hentte på spårett till något bättre. —
Begge torde toiil i de flesta sall baitoa arbetat
uted hwarattdta inbördes och satntttatttverkat;
ntett ttttnniskans sjiit, jennes estertanka, bett-
ttes samntattbitlluittg och sammanfogning af en-
skilda omständigheter bar deras hämtat dett e-
gentliga tttjttatt, och på det toiset har, så att
såga, uppfinningen egentligen först bliftoitttpo-
funnen.
8. Med åkerbrukets ttppstntting hade mensk-s
ligheten gjort ett stort och mäktigt steg, ty men-
niikatt, som förut krittgfltjttade i skogar och på
uppkommit och utbildat sig; men att det bar
ett mycket hög ålder, år säkert, och redan om
Kaitt säger dett heliga Skrift, att han svaren
jordbrukare. — Enligt de älsta egyptiska berät-
telser hade ttoenne Gttdotnligbeter, Osiris och
Isli« kommit till mettnistorna och hade tamt
dem så mycket, att de ej tvidare slogo ihjäl
och nppiito btoarandra, utatt häldre liirde sig
odla spannnteil, söt att leftva deras. — As
stöttm grönsaker-, trädirttgt och kreaturens kött
"leide tnettttistortta i börjatt; tnett kokkonsten toar
dent då ännu alldeles friintntattdez äsrvrn se-
datt de blistoit något bekanta med åkerbruket,
fattades ätttttt mycket, innatt de kunde tillreda
fädett till ett riitt födande spis. Sattnolikt före
tärdes den alldeles rä. Utatt ttoistoel roar det
äitoett här ett händelse, sottt bragte någott ps
det infallet, att rosta sädesar, btoilket i toißa
trakter as Asien änntt är brukligt; ttten bura
mycket borde ej söt-utgå, innan ntatt lärde sig
iörtoattdla sädttt till mjöl, och derefter till brödt
Rentartte kokade i börjatt kornett, och åls
rem; således ungefär liksom tvi göra med ric-
ech med kotttgrttm Ett längre tid det-ester bör-
jade man sönderstöta södett i tnortlar, och ko-
ka ten med toattett till en gröt; men bebott-ar
ännu ett okänd sak. Jeke förrän M är sövt
Kristi födelse började matt i Rout, attgöra ett
tiatig deg aj mjölet och deras baka ett kaka-
siisont Slraberne iittntt i tvära tider baka sitt
bröd, btoilket jemntsl endast består af ett flat,
itera, såsottt tttatt ttoiinsel redatt patriarken
iklbrabattt lät baka. Att baka egentligt bröd
liirde man sig i Rom as grekiika bagare, utt-
sgesår halstnnttat århundrade före Kristi födel-
lsez men sedan förstod man ock sttart att tillre-
bedar, nödgades tttt toälja sig stadiga hettttoistida hroarjeljattda bakelser, tårtor, kakor drypa-
ocb förena sig nted andra ont gemensamma
bottingsplatser, ljtoaras åter ordning och lagli-
ga förs-reningar blestoo följder. -— Jngen tvet,
tstejer. — J Roms grannskap, och oaktadt be-
kantskapen med Rotnrarne, fortsoro icke deß
mindre Tysklattds och Frankrikes inte-ättart-
bttttt åkerbruket ps det etta eller attdrtt stället-att iim tiden antingen alldeles rö, eller på sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
