Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ddsd renad isrlln skalen så gode make förmådde.
Litmäl tillegnade Frankrikes iinosnare sig sna-
rast de de romerska kols dak- och läckerhets-
tonsterna, medan Josiarne est längre tid bibe-
höllo siz frid sin gamla rätter och enkelhet. —-
Och Fransoserna äro önnn i jollra dagar de
mest förfinade i kokkonsten-, men onekligen äro
deras maeblandningötonster ej just alltid slit
helsan de tsenligastr.
Hnrn hjelpa sig de stackars toildarne i de stl
ätstilda trakter-ta af Norra Amerika och as
Word-östliga Asien, när de Ioilsa förtära fm
lax eller annan sist toarm?—De1oetaickeas
sådant pannor och kittlar , som göras as nä-
gon metall eller af ftengodsz imeir de göra sig
en kittel as nästoer, slös deruti wattett, glödga
nyp stenar i eld, och kasta dem i toatenet, eilis
detta kommit l kolning. —- Detta är mtderao
kokkonsts — Men hivad har icke mäsk sörm-
gä, innan de kunnat hinna blott sa längt! —-
Negern forstiir reda-! att tilltverka stenpannor
och kärl, ehnrn ganska bräckl«ga, med hwilkao
tillhjelp kokningen blir mycket lättare. Andra
folkslag hselpa sig pä annat säte.
9. Åtstilltgn saker mäste toäl roarlt ganska
lätta att uppfinna, ty de trsssaö i de mest äc-
Iilda sordstrek, hos de mest skiljaktiga natio-
ner, som aldrig med hroarandra kunnat stå i
allgott tänkbar gemenskap. Dit höra skine,
lansar, tillochmed beige och pilar, som träffas
hos nästan alla soltslag. Afrer käkars nyp-
Inaing lärer icke toarit underkastad knycken smä-
riayet, ty nian finner detta slags sattyg ds-
Ioerallt, och alla i husevudsakeet as lika bona-
nadssäer. Dest Nordameritanlle roileesr, Eski-
mon, Grönlätrdaren, öiioerdrakrer ete llieesträs
as träd, dm sörstnäsnde med näste-er, de andre
med fjälstiettt, sör att man knycken ansträng-
ning tunna medsöra dem ässoese till lands ett
betydlig ströck.r, t. er. när de begiswa sizisrän
en flod etll en annan, eller när näsonslodps
större eller mindre längd upphör att tvara se-
aelbar. Och reda-i hos Englands sista inmä-
nare träffade man deltar as stäm-erk, öfwer-
dragtta med herdar. Söderhaseoees oboer, till-
ochmed Noa Seelaitdd ohyfsade tenns-rare, ha
stora och safta krigsslut-ah som bära 70 man
och dressera-, och som arv prydda meden mae-
tensee konstigt bildhuggeriarbete, vaktade deßa
Inennistor ännu, da Eneooeerne asorde deras
törsta bekantskap, kände broarkett yra eller bila
eller något annat toerktoz as jern, tv dela de-
ras Ioertstad utgjordes as ett par hassisttsndm
huggborr och bila as sten, snäckskal och dylikt.
cForts.)
Upplösning
as i söregöende mun-ner förekommande
Charadeet Neo s-
Nodsteilld.
titeln-s N:o ill-
Halo ösa-er hufwud.
Redees N:o U-
Lita da mig.
Redin-is N 9 IL« ’
Ø- x- - - O x-
Z––K-K–(-
filt tracknins gillade: lidet set-rön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
