Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
deiägringett af en flad. Dyiik skrift fann man
äfweti hos Perus och Mexikos inmänare, och
kinesiska striftfpräket måste sennoäl äga någon
likhet med detta; ty änfkiint det ej har egent-
liga bilder, har det likmäl för htvarfe särskilde
ord ett färskildt tecken, hivats inhämtande na-
turligtntis fordrar otroligt mycken tid och mö-
da, helfi deßa ord, oeh således de motswaran-
de tecknen, skola finnas till ett antal afw,M.
Der i landet är dett redati en höglärd matt,
som känner och förstår endast hälfteti af deßa
tecken. Oeh hwilken oändlig möda, att lära
shi med pensel eftergiira desza teckeiil — Hnru
oieniförtigt mycket lättare är deremot tvär skrif-
konst! .
Sedan teckens och äftoen bokstafsskriften re-
datt toar uppfunnen, återstod liktoäl åtskilligt
annat att uppfinna, som hör till skrifkonsten.
— Man skres på stenar, pli metaller cisynners
bet bly, af lätt begripliga orsaker), pli skif-
fer, pä tegelsten, pii träd (taflor, font längre
fram öftverdrogos tned tvax), på bark, på
herdar o. f. tv. J Egyptett nyttjade nian bla-
den af en säfartad tväxtz liingt senare tipp-
fanns pergament, som förfärdigades af bered-
da hudar, och omsider det mycket beqtvämare
pappret, som tvi nu liga. J högsta ålderdo-
men torde tiirnen, sedermera metall- eller fien-
grifflar, eller solar, eller spetsiga bensin-sen
haftoa tfent i stället för pennor, för att der-
med rista teckett eller ord i stenen eller i hu-
den. Setiare betjente man sig af rör Aleand-
:3k), sax-i skum sik smetigt i Tures-ek ochi
Persien, och har mesta likheten med tvära pen-
nor. På palmblad skrifts-ses i åtskilliga tral-
ter af Llfien ämne i tvära dagar. Ett större
mängd påskeiftvett och sammankallad bark eller
hudar behöfdes fordotti for att utgöra en bof.
Det skulle toara alltför toidlöftigt och tröt-
tande, att här läsa en utförlig historisi istider-
reittelse ont de materialier, på hwilka utan
skref, och det hin ej heller hit. Rog as, Hols-
te århundradet efter Kristi födelse betjente man"
sig mestadels as en hpmnltspapper tdee säges
först ha blifwit förfärdigade i Binhariet); lik-
toeil tvar det i Tysklatid och mera nordliga län-
der ganska fällsottt och dyrt, ochderförenttänks
te man i det nyßnämnda landet ett papper af
lin och hampa. Mait gjorde försor, som lor-
kadeö, och på detta toio uppfanns slutligeti
cefter är töm) märt ännn brukliga, oeh i sitt
slag förträffliga, fåkallade lttntppapper. —- Wi
tillägga blott, att Tostartte ej förr än några
århundraden efter Kristi födelse lärde sig af
Romrarne att striftoa.
Den niirmaste, för menniskoslägteto bildning
otroligt toigtiga uppfinningen toar boktryckar-
ionsien, genom hioilken allt det toälgiirandh
all toälfignelfe af skrifkonsten spriddes tio oeh
tsugn och iiii flera tufen gånger snabbare, oeh
äftven med mycket mindre kostnad. Mait be-
finne blott, huru föga tid erfordras, för att
af en handskrift göra tmä till tre tusen eller
clere aftryck, och deremot hnrn mycken tid skitl-
le älgs till lila många afskrifter, och huru o-
femförligt mycket mera de sknlle kosta. —— Den
sons fordom hade 30 eller 50 böcker, avsäga
äga ett stort och dyrt bibliotek, tv de tooro
hattdskrifter, af htvilka htoaroehen kanhända
toae betalt med några foror säd eller andra
näringsmedel. Det namnkunniga universite-
tet i Belogna, som finndotn räknade sina stu-
derandes antal till 12,000, iigdeibörian blott
114 hand. Httrit mänga böcker kan man titt
icke förskaffa sig för ett sädant pris; och huru
många bibliotek finnas icke, som bestå af nie:
äit100,000, sa af mer ätt M«000 dattdl
Znadbt som en löpeld spridas tankar, tes-psitt-
ningsr, lunstaper, o. s. to. oelt Bibelit, forn
bragt så enheten wälsignelse, fä mycken tröst
och så många goda tänkesätt ibland menniskor-
na, och htvilken fordom äftoett af de rika ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
