Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EU
ottnttttgyer. Men barnets utomordentliga gässFMin pappa är arbetskarlett Bondone, och
ioor, deß sörttndranotviirdt hastiga uppfattnings-«
förmåga oth aldrig htoilattde liflighet gjorde det
tärt ssr fin fader och sin omgifning. thr gos-
sen blef tio år, anförtrodde fadren honom tvär-
den af en fllrbsord. Nu siröstoade den lyckli-
ge lille herdegoßen efter behag öftyer äng och
lIog och roade sig med att ligga pil gräset och
afteckna hwad sotet ssll honont in at de om-
gifts-ande föremålen. på breda, flata stenar, i
sanden eller i den mjuka iorden. Hans enda
penna Ivar ett härd pinne eller en ljtttaß sten-
bit; hatts förnämsta tttodeller tporo hatts fär,
dem han brukade aftecktta i derao olika ställ-
ningar. «
En dag, niir herdegoßen liig midt ibland sitt
hjord och ifrigt ritade rå en siett. kotn en re-
sande till stället.
’ « « —, — sik J-. «.),s.,..:.,z -« ,,,"-x,..«s":" "
Fortoiinad öfwet gestens stora tftver i sitt
syßelsättning och det omedtvetna behaget ihans
ställning, stannade den resande och gick åstad
anse på hans arbete. Det toar en ritning
af ett fär, utförd med sådan ledighet oth na-
t·ttrfannittg, att den toiigsarande sällan hade
sett något dylikt-
«·Dtoem8 son iir duk-« frågade San ifrigt.
Dttt häpne goßen fäs upp och stvarode.
iag lit hans lille Giotto.««
«Nll, lille Giotto, wille du komma och tva-
ra hos mig och lära dig att rita och mala sa-
dana här sör, och hästar och mennistor ästoett?««
Goßens ögon blirtrade as begär. «Jag
tvill följa herrn hwart som helst för att fältl-
ea vetta. xvi-»- ttttnoe hem, och vittnat-s
toid denna tanke; «jag tär lof att gä och frä-
ga pappa försi; sag katt ingenting göra utan
hans tillstånd-«
«Det iir rätt mitt goße; och tvi skola gä
Jill honom tillsamma"s,«« swarade främlingett,
som tvar ingett annan iin den då for tiden
mycket ryktbare mätaren Cimabue.
Tea gamle Bondone ble mycket förtviinad
östoer förslaget; men han tvarsebles sin sons
lifliga önskan, fastän Giotto icke tordes yttra
dett, och han samtyllte. Oatt följde sitt goße
till Florens och lemnade der den lille Giotto
i mätarens wärd.
Läriungenö framsteg öftoertriifsade Cintetbttts
fsrwsntningar. J asbildningar af ttatttrett gick
Giotto snart itsnter sin mästare. Ett morgott,
då konstnären kom in i sin atelier csä kalkas
det rum, der en målare utsin sina arbeten),
och lastade ögat på ett halfsiirdigtshttstotid , fick
han se en sluga sittande på deß näsa. Han
försökte jaga bort henne, men upptäckte dil-
att hon toar målad.
«·Vtvent har gjort detta? frsgade hatt. haift
ond, halst glad.
Giotto kröp darrande fram ur ett hörn och
bekände sitt fel. Men hatt sick beröm i ställe
för hannar af sin mästare , som toar söt tape-
ket män af tonsien att bliftIa ottd öftoer sitt
lärjunges talang, äfwen fasliitt flämtet toar
rigtadt mot honom sjelf.
När Giotto bles äldre, spriddes hatts rytt-
toida omkring. En dag stickade påstoen Bene-
diet lx sändebud till honom. De inträdde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
