Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
och toill ds derur låta dig fä tveta till-rot t.-
et. om Oeeanen.
Oeeanen intager tre sierdedelar as jordens
yta, omger landet öftoerallt samt arbetar oas-
lätligt på strändernas och sjelstva bergkusternas
förstöring. Gastoet är ingenstädes as omät-
ligt, men rost stundom ansenligt dsup, nem-
ligett några och tjugotusen sot, men nägotts
gång öftotr 40,000 sot. Deß bottenhar sam-
ma gestalt som landets; det gistoeo nnder watt-
net sån-lit berg , dalar, slätter, toida ler- och
sandlager m. m. som pä land. Hastoet eger
sina ur-, tertiär- sekundoerg och sitt uppliva-n-
made land, likasätväl som tvi slitna nämnde
formationer till lands. Det sinnes t. o. m.
heta källor pts hafsbottnen, källor med det bö-
sta sota toattett ntidt i haswet, och med sänk-
lodet kan man upptäcka om bottnen är sten-
bunden, sandig», lerig, eller betäckt med snußi
lor, koraller, sjiltoerter a. d·
Men defa oerhörda toattenmaßor ärv owil-
korligt nödiga till det helas widnsakthällattde,
och ont de småningom minskades, blestoe det-
ta icke allenast toädligt för allt lefwandeo till-
toaro, utan skulle ästoen göra densamma omöj-
lig. Hastoet minskas doek es, och htoad det
förlorar genom atdttnstnittg, ersättes ständigt
stek genom deri ntsallande strömmar samt ge-
atont regn, snii och annan nederbörd·
Jtt toldstrdektare ett toerlidels kustland är,
desto krastsullare och dserstoare lir- iallmäni
het dok inbyggare. Derssre Seherrska Euro-
peerna nsstatt alla andradelar as sordett, u-
tom Atnerika, om htyilket samma anmärkning
gäller.
Detta kir l allmänna drag oceanens infly,
tande på landet och deß intvänare. Men tvill
ettan första hela deß toasttt och företeelser, så
svällt utan östaerhustottd närmare betrakta toan-
nets natur och beskaffenhet-
liga naturkroppar. Det är ganska tungt ochi
rent tillstånd genomskinligt som lusten. Ljus-
strälarne brytas starkt deri; höras kommer dee
att en·i toatten nedsatt käpp synes afbruten.
Wattnet är högst rörligt; tvid minsta stöt be-
gynttee det bilda tvagar och dö det iir mycket
elastiskt, fortplantas deßa hastigt och ringfor-
migt frän den punkt, der rörelsen uppkom t.
ex. dö en sten kastas midt i en damm.
« Wattnet består as ttoenne gasat-ter, syre och
mäte. Det har egenskapen att lätt upplösa «
och i sig upptaga ganska mänga iimneu, t. er.
toißa salter, socker, tn. tn. Detta sker dock
blott till en toiß grad och toattnet kallas dä
mättadt.
Otn landet på åtskilliga ställe-i sittsningom
synes-mer framträda nr hastoet och sålunda
förstoras, enligt htvad man trott sig slana
i toisia delar as Italien, Egypten, Ostindien
och Kina, fä är detta en följds as sörklarliga
lokalorsaker och ingalunda ett betois ps sittan-
oerligheten as oceanens toattenmaßa.
satt-tet täter sig stiga yoptryckao, och ar
tillika fullkomligt elastiskt, derom man lättkan
öftoertygao genom att kasta en slät tten ntat
ett lugn vattenyta, da han osta studsar lyss-
den.
Hastyeta temperatur ar ttoäsaldig. Den be-
ror toid ytan as lusteno tvärntegrad och sols «
steklarneö werkan. Men på mycket stora djup
skulle hastoet ega en stmnlik warma, om icke
ästoen denna beständigt lindrades genom rörel-
ser als eget slag.
Warmt toatten är lättare än kallt. Men
ett tyngre flytande ämne katt ej sörbliftoa stä-
ende i jemntolgt östoer ett lättare. Der alle,
stl i en flytande maia en temperatttrlikdet af
någon orsak eger rum, ttppkomttta stromdraz
sont sitta den varmare och lätta delen uppst,
den tyngre och kallare nedät samt ästadkomma
Wattnst är en as de mest sotande och rör-
Len toerling i lagringarna as toiltstans delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
