Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
fem katt oafbrutet fortfara under fantnta om-
ständigheter font hos haftoet.
Hafstoatenets färg är undratssträrdt stött,
mörk ttltrattt.tt-ittbtå, något skiftande i grönt.
När haftvet toid land eller flod-utlopp är genm-
ligt, eller gult, brunt, rödaktigt nt. tn., få
härrör detta af naturliga lokal-erfaren PA
öpptta ffött är det nästan alltid obestrifligtrettt.
Ofta synas der breda röda, gröna eller
ntfölkhtoita strimmor-, stundom af flera mils
bredd och oöftoerstsdlig längd. Färgett här-
rör af finii tnednfer o. a. mikroskopisk-i toareli
ser. Röda haf synas ofta t. o. m. i polars
nejderna; ett tniölihtcitt haf förekommer årli-
gett mellan den 21 Jtttti och flutet af Jitli i
Bandaffon wio llllolttekerna. Men finndom
erbjuder hafwet den fällsatntna och praktfulla
fysi, att det tyckts brinna. Detta katt blott
synas på öppna sfött och under mycket mörka
knän- och stjerttlöfa nätter. Det tillstrifired
tthßniitnnde ors-k.
Hafstvattttetis ftnat iie bitterfalt. Sjötniin
begagna det font ett pnrgerntedel, niir de be-
finna fig illa. Sjelftoa hafslnften iir uppfylld
med fina partiklar af denna bitterfält.t — ntan
luktar haftree, om man också ej fer det, få
snart man kommer i deß närhet, och hafstul-
ten orsakar femte steppets ständiga rörelse hos
den, font första gåttgett färdas sjöledes, starka
qtviiljningar och sjöfjttka, fotn dock upphöra,
få fnart matt hunnit mönja sig toid sjön.
Matt kan derföre icke nyttja hafstvannet till
· twättaing, långt mindre till kokning och dricko-
tvatten. Fist fiätt dammar och floder dör i
hafötvattenz mett mycken saltffösifk fonts Inn-
rtet fördraget flodernas söta tvatten, ty ärlige-i
komma tallösa störar, laxar m. fl. frätt haf-
wet högt upp i stril-tentame, for att der af-
sieta fin rota. Af hafstvattnet beredes lika fet
..godt koksalt, fem det ytan får i faltgruftvor-
na. Ett stalp. bajsa-arten inneha-ser toid paß
ett lod falt. Hafstvattttets äckligt bittra intas
«l)ärrör af deri upplösta andra ämnen, falt-
.och ftoaftoelfyrad ntagnesia fatnt ftvaftvelfyrad
kalk. Saltet och andra i haftoet upplösta lint-
lnen göra hafstvattnet Ilse tyngre ätt fötts-at-
ten, d. n) f. ont ett båt på en flod kan bära
16 personer-, få skulle på haftoee 17 personer
ntan tvådtt funna färdas deri. Skeppett bära
detföre på ltaftoett större laddningar iitt på flo-
dertta.
Haftoet är en bild af etoizr oro. Deß yta
röres af ständiga tviigor, deß tvattett rinner
oupphörligt omkring i de meft olika riktningars
de rnlla uppiftått nedåt, toexla alltjemt, fli-
ga, falla enligt högst tnlitktoärdiga lagar och
eetta är en tvist och herrltg inrättning af den
allgode Skapareu. Ty htoilk.t förfärligt toi-
dtiga dunster skulle det stilla hafstvattttet icke
utbreda: i stället för att toara ett källa till lif,
kkttllc det krittgsprida döden.
Tusenne hnftrndorfaker toerka haft-tets rö-
:else: fol och måne fatnt det-femte jordens hut-älf-
ning kring sia axel.
Wi tveta, att enligt dragningskraftens stora
toerldålsag jorden attraheras af folett, afsom-
fom månen af jorden. Genotn denna kraft
oliftva de städse med bioarandra förbundne,
tnlla planeter och biplaneter genom fitta ba-
:tor, fåtättge Skaparett låter denna kraft ega
beståttd. Goas-)
Gymnastislka ökning-ah
(I·’okts. fr. fiskes- Ud)
Z. Evys-er stl-Ire.
.l eleva- leortst lena utan öken sig på e-
tkaplts oclt det-sits öle- sgråogcls böjel, ja
Kropps-
"slöt-kc kakelszltet meta vinnes-.
intas något framåt, köttet-a- ltållas tält
tillbaks-, oci- ltaaelekaa i beredskap att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
