Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zti
fös-vekts wqu frätt soten, otn dn ej tar sta-
ttgt uti.
Wilhelm smakade ingenting, ty hatt stig un
att det som fladdrade, tvar en dat. Det är
val ett utsaj flickornas, tänkte hau. «
Nn tooro de nära sundet. Jsen började
knaka ttttder dent, men det märkte de ej. E-«
liel, ttted gråtett i halsett, emedan hatt bliftvit
ett stycke ester de andra, iaetthintter sitt syftet
Bettys dnt och sträcker skant sitt «pt·cka;« Klas
stannar farten, Wilhelttt tar ett slutt, och . .
. . kratschl brister isen. Klas och Wllhelttt
plums.t in.
Sesål skrek Wilhelm-
tättkte Klas, utett kom sig ej att säga något.
tts hatt fick munnen snll med tvattett. Eliel,
i kamraternas nöd Slötutnattde döde Betty och
hennes duk, kastade sia omkull på lsett och
ropade storgrseattdee Drtntktta ittte gossen-,
statt ta’tt sattl Wilbelttt saktade i pickatt,
lotett seende sitt kantrat sjunka, släppte hatt
den och fick i hög tid silas i lttgaett santtgrep
·söettolfladt i iskantett. Men istantett brast,
och ntt bade det kanske toaeit förbi med gos-
sarna —- ont de ej hast ett tvätt ps stranden-
Denne kastade hastigt ttt ett planka på isen,
dalade sig ttt på den och just som ästoett th-
helat höll på att sjunka siF hatt hottottt i ar-
men. Wilheltn äter höll i kamraten och sa
blestoo de bäva uppdragna. Klas tvar nästan
medtotslösz men qtoietnade teid, när hatt
kotte på torra backen iaktt. Och nu sördegattts
la nidssrdsmästarett, som dtt tväl redan gis-
sat toara deras räddare, dem upp till sitt sluga.
Eliel stod äntttt snyftande qtottr på isett och
tvekade sig med näsdntett i ögonett. Hastigt
stvängde hatt ont på tlacke.t och tog en låttg
tunn-äg opp till holmen, gick sedatt sörsigti,tt
ned längs plankan och började med sitt picta
sista i toattttet ester duken. Nu fastnade mi-
aotning pli, men sä baedt när hade hatt äter
s
lejö nted ttti,t nu,
brustit ut i grät, dli ett gammal ryßsa satt
på ändan. Tellatnodl tänkte Eliel, likasom
«Bjilrtten på sistasättget,« och började äter le-
ta. Nn kom den olocköbrittaattde duken ändt-
ligett opp i dagett. Hurra ropte tvår hjelte
och rusade med sitt byte opp för plantan.
Sess, sade Mikl, tttt stall jag söta den åt
Betty, — tnett kanske det dock är bäst att jag
törst torkar opp den. Och så tvandrade hatt
ester opp till stugan.
Der stltlv Klas och Wilhelttt och torkade sl-
na kläder framför ett duktig brastt. Och htvad
sottt mest gladde Eliel, toae åsynen as kaffet,
fottt doftade i koppar pei bordet. Trädgärdös
mästaren satt i en gungstol och just sottt Eliel
inträdde sade hatt: Medau ni tnärtuett tr,
tolljett i kansie höra ett berättelse.
— Ack ja! låt oß höra! bådo gos-arna-
Och gamle trödgåtdsntöstarett begynte berät-
ta. Men btvad hatt berättade så tvi Mains-
sta Eos. G. F L«
lille- Aun:s Mose-isattas-
Lilla Anna ltatle tsk sin motler lillt- lok
altspä Siri 10 kötlelseelaz bjtstlo till siz si-
na satä vän-testa Annas moeler vot- icke
just fattig, snett lems boltöktle lång tiel att
pil körstacttl spara itt penning-etta, som
smutsat-is titt Ann– titts lists-. Aka-
glatlele sig snyt-lekt ätt tlet nöje-, som lam
slet-lie kä, ett-le längtade ools väntstle meel
otåligs-est pä slott 4 elecotttbee, els lien-tes
makts-ettas inatt-. «
att-el Sitt Ittamma giclt på gatan mötte-Ike-
tsa fattig gosse, etottt Intel tlettt ettt alle-kus-
slesa en elag eld lie-s
Itertizltet lev-omt- till lisas sjale- skrocket-.
Uc Mljtle gossen oolt lian cöktle slem till
ests liten läg, eliutlig linje-. Det- läz slets
sjal-« motse-ess i gänget-, el- voko så kasti-
ss så kollis-; ene-tiken hade hastizt blika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
