Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
sten jag skulle ger-ta se, att du sielf uppfann
något räd derför. Dtt kan itt betänka dig ett
liten tio-is
Elli lade sitt lilla statt tillbaka i sparbößatt
och ställde denne på sin gamla plats; tnen tttt
tvar hennes hitftvttd så fullt as tankar och be-
kymnter, att det störde henne i hennes arbete.
DS bott morgonen derpå gick i skolan betrak-
tade hatt ttpptttiirksamtuare titt manligt alla de
vackra saker, sottt tooro ttthsngda till beståd-
nittg i bodsöttstren. Det berodde tttt as hen-
ne att löpa alla dessa herrligheter, htoarsöre
bott också bles ttothogfett och stannade i toalkt
och qtoalet. Der stodo tårtot, stora burkar
med karameller och brända mandlar. Desra
skulle smaka sakert mycket bra, men då den-o-
re ttppäma, toore det ju stut med den herr-
ligheten. Nes det dugde intet, och bott stck
deßtttotn tortor och karameller af sin mamma
och sltt morfar. «J andra bodar tvoro spet-
sar, band och en mängd grantta tyger. sslllck
det måste toara dra roligt att kläda sig grann
dertned,-« tänkte hon; ty sanningen att säga,
så tvar trär Elti litet fåfäng, «tneu« sade hott
straxt det-på «mantma köper in mig tvaekra
kläder, och dtßtttottt herr jag mitt nya htoita
klädning, då jag toill toara grann, och det
slå skärpet dertill.« SJ toar alltid ett men i
sägen och den stackars lilla flickan kottt ej till
. malet. Hon hade tvetktigen betynttner. TZ
hände sikt att bott fin första gängen ej kunde
sin lexa, och fick dersöre litet bannor. Oth itt
mer lilla Elli suckade, desto gladare blef den
lilla stickan, som i stolatt satt bredtoid henne.
son hette Kiara och toar Ellis bästa tvätt.
pott tycktes hastoa något på hjertat, sant hott
seraa tvelat berätta sitt grann-; men detta lät
U ei göra, stirrats under senkosttinttttaa. —
cForts.)
O e e a n e n.
(Forts. och stut fr. föreg. titt-)
På de tempererade zonernas has tringirra
oerhörda skaror as de ntest olikartade foglar-
Oita flyga de dagar å rad, tttatt att hwila,
nted underbar kraft och ihärdighetz derpä stör-
ta de sig i tvattnet, lägga tvingar-te samman,
sticka sitt trötta lätta httftottd dernnder och —
softoa lugnt i den tvildt rullande tvågttt, som
tvaggar dent, om ätt icke så ntildt som am-
tttatt sitt barn. Ttoå eller tre gånger årligen
toaknar hos deßa dsttr fortplantningens mäk-
-iga drist. Då ila de öitoer oceanens ödsliga
rymder mång tttsett mils toiig till ensamma
klyftor, berg och obebodda holmar, htvarest
te bygga nästen, toarpa ägg och kläcka. Så-
eatta isar äro tvid liggtidett betäckttt med mil-
lioner kläckattde foglar. J dunkla moln stoärs
.na attdm millioner med toidrigt skri östver
bränningarna Dett ttnkna klippatt är många
Eamnar hin-st betäckt med deß-1 tnyriader soglarö
tttlltruna smuts. Sltpp fara dit och hetnta
denna stinkande spillning, sottt hos oß säljes
dyrt. Dtt är guattott, fältens bästa göd-
:tt·ngsäntne. Ontåitliga förråder finitas deraf,
således iimne nog till toidare spekulationer.
J södern gift-ses det kolossala arter af dea-
fa sjöfoglar, t· er· albatroszen i Atlantista och
Indiita oreattett, sottt med tttsoättda tvingar
håller ils-ils fot i bredd. PS Moluckerna
tvistas ett smala, salauaattettz hott bygger nä-
sten af ett art hasstttast och dessa nästen blistva
ifrigt uppsökta, rengjord.t, kokta till gelö och
af rett zonens rika sroßare förtärda sottt en
läcker soppa«
Åsa-ett egentliga roffoglar ges det i hattoet,
t. ex. pti Jsland och i Norge: de kloka , käc-
ka och ädla falkartte, mett pä östra tomt-Isli-
toatto alla has den stora, toaekra htoithösdade
örttett, ett as de skönaste och starkaste dit-·
i sitt stag-
I-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
