Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Andra berättelsen·
dusten Fredrik fantt Finland fnlt.
isa dag då Fredrik gick i slogett, träffades
datt gamla sistarett, sotn toandrade åt sjött
med iiror och nät på axeln. Fredrik följdes
honom till stranden, och de talades wid, mt-
der det de gingo.
Mbit-ad giir Fredrik här och spatserar så al-
lena midt i skogens-« sade fiskaren.
«Jag söker något, jag-« stvarade Fredrik
med toigtig mitt.
«Ål), btoad kan det wara. Ser ban ester
ekorrarna i grantoppett.»
«Nej, mett jag toille bara se hur e«t träd,
forn beter ceder, ser ut. Jag har tttt sett björk
och al, gratt och tall och niigra andra träd,
men i biblisktt historiett stiir hurtt konung Sa-
lottto byggde Jerusalems tempel as cedrar .
«Cedrar stått Libanon, jal Wet hatt htoar
Libanon cir?-«
«Nej, det toet jag icke, men eedern wertr
mål annorstädes ocksä?–
»Det katt toäl hättda, men här i norden
finns den icke. Libanon ligger långt härifrått
i Asien, och iir ett kedja aj höga berg-«
»Jat«å. Qch det iir mycket långt dit?-«
. «SZ långtl Jag har toatit sjöman i mina
yngre dar och så har jag rest ditåt. Der ät
myser toarmare ätt bos oß, och de ha der in-
gen tointer alls, utan marken är alltid grön-
siande; och sii plockar tnatt det skötta srnkter
och toindrnftvor, och softoer under de stora trä-
detti stttgga ttte i sria luftett. himlen är all-
tid tvacker och klar och dalar och berg äro s3’
wackra, så ingen kan besttiftoa det. Men men-.
kistor-ta ter bli lata oeb håglösa, emedan de;
ej behöftoa arbeta så mycket, tttan taga sitt
födaL stan marken och «-triiden.-«
«Det toote dock roligt att toara derl Slip-
per matt dit ocksit landtdagens-
«Jo, men den toägett har jag ej "sarit.
Men sjötoägett har jakt seglat många gånger
och känner den nog.« «
«Nii, htoar sar man den då?««
«Ja det blir minsann stoårt att riktigt be-
strijtott, men såhär ungefär: Skeppet, som
seglar nt ifrått staden, seglar först ditåt syd-
tvest på Ostersjött, men för att slippa ttt der-
isriin måste det upp genom ett stort snnd, som
heter Dresnno Så kommer det till Nordsjött,
som dock icke är någon sjö precist, utan en
stor toi! as det stora Atlantista hast-Jer. Step-
pet seglar åter söderttt gettom kanalen, font
det kallas, och så gnngar det på hastvet, till
deß det kilar in åt tvenster genom Gibraltar
DS kommer det in iMedelhastoet, som
Ralt
smid.
iir fullt as stora herrliga öar och stär.
fratn i öster ligger Aften.
Fredrik snnderade. Det är dra, att jag
sick tveka det der, tänkte han, och de decito-
ga på minnet. Wid sjöstranden stegi fiskarett
i sitt båt och rodde ttt i sjön, men Fredrik ä-
tertoättde hem gettottt stogen. Under tvagen
fäst han sig omkring på trädett och himmelen
och tänkte: Alltid är himmelen här så mulen,
och tallartta — jag undrar, hivartill de tjena,
när de bära inga frukter, ntgtt bara tallkottar,
som ligga och skrapa, — det lär dock tvara helt
annat derborta i Libanon. Och så satte batt
sig ned bredtvid tvagen.
ssDet katt toiil ej tvara så lättgt borta hel-
ler! Mett toänta, hur sade ststarenk först sid
att fara östoer,«så ttt genom ett snnd till en
annan sjö och istått den sjött åter ett stmd
i haftoet; isrått stora haftoet slipper man in
genom ännn ett sttnd i ett annat has och det
stöter man öftoerallt på land. Den tvagen
katt matt toiil ro pii några dagar. Torpareni
ekstock ligger nere tvid stranden, den får jag
nog låna. . Det är bäst jag går och talar-med
tet-par Matts, att hatt följer med. Det« är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
