Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ilse-visen
Nu lin-lior- ljnlligl kli-ill-
llögl upp i liimtnels ltüjtlz
Oclt blyga sippan stilla
Ilör tlernlppä Inetl kröjtlz
Nn vilkens kris leüljn
Uot slesantlen stiletts släk;
ocls själ-ilat- kåt-följa
avarettsu’ — nu ät- tlel våt-!
Föi- sttsålatsna tik solen
Zlek vintern källd, tlet tro-.
Till sill palats vitl polen
llan slikmlntle sin kos. —
Unns ltvila pels, lians pansar
Hans langa sltäzg körstnitltl
Oelt vilt-ens gosse dansa-,
Slutlt lielsati öfverallt!
Pä snön ltttn steg, oelt gen-st
sos-s våt-Mcl- lmkt tlen kann.
llan stampade allenast
Pä iseII — tlest körswnnl
Ntt plogens ltvässis lang-
sltitr kallet sötttlek trygg,
Oels båtar Innnlekl gung-
På blåtts tågors IFng
se, lii-nit oels ltükl Det ans-I-
Ontlcssing tlig vann en fläkt,
Del vitt-en åk sunt ljus-it-,
Css Inetl sin atstlctltsäglz
Nn ltlkgs blom-not- dröjt
Ej snet- i jos-ilens tvång-,
oclt alls käglar ltöjtt
Bo enig jttbelsnngl
Hvetl? sliols vi tlä usel–
bistre-il tletn stämma in,
Ali sjungs-, sans-, lek-
0cls kküjtlas i värt sinn’l
sndrl vits-ens ilas-I- sluls —-
Engäng blott ät- tntin ung
Ocls kitts tik glädjen njuta.
sjung sårens visa-, sjimzl
eten
Oatttla trädgårdsmästarens tredje
berättelse.
När gamla trädgårdsmästaren slutat sltt be-
rätttlse, hade solctt stigit högre tipp, Icht« ds
sågt- goßttrtta till sin förundran allt hivad hatt
sedtiast vcsttiitvit: stxik och öar, sund och fjär-
dar ecks på udden längst bort stadslyrlan., sons
glirmnade i stiletts strålar. Jdctsatnnta slog
tornklockan sin.
Då sade dett gamle: Ännu år det icke ss
bråck nied hemfärden, att tvi icke kunna höra
en liten berättelse till.
Och hatt började berätta om
Aina och sipporna ont måttet-.
När soicti började stinn allt ilat-ene ock-Ivar-
tnnrc, kom tvären, ock) så gick-det, sottt det
brukar gå: dtiinmn smalt, sjött gick-issp, mak-
ten bles glött och sipporna tittade1 frans; dä
tyckte lärkan, sos-i kom södetiitstt, attalltntak
herrligt och toackert, och hatt smingttde figin
mot hitnch och sjöng till Gstts likn.
Så toar det en flit-h, som hette Alna. Nät
hon sprang och lekte blattd blontinortta, min-
des holt astt de sagor hon läst osts hött ont
tlirtottningar och prinsar och prinseßok, sot-i
stigit nr blommornas laikak, ·och tappra kid-
rare, som dragit ttt i härnad mitt troll och
mildrjttr, och ädla hjeltar, sotitt.to"s,1at liftvet
t·i5r sitt fosterlatttt. Och så önskade hett l sltt
sinne, att alltt nutidens goßae ntätte svara li-
ka tappra och modiga, ochxsetitnfömllt lika
mycket beflita sig vin sitt lattsö stawch lyck-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
