Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänka åtskilligt. När du ser eller bhörer
något, som du tillförene aldrig sett eller
hört, så vill du gerna veta, först: hvad
det är? sedan: hyaraf det är gjort? och
ändteligen : hvartill är det nyttigt? eller.
hyartill duger det? o. s. vy. Med ett ord:
du vill hafva kännedom deraf.
So DD,
Fadr.
att veta något derom.
Kännedom? hvad vill det säga?
Hafva kännedom af en sak, är
Man
sak rätteligen, eller, man har en
känner en
rätt
kännedom deraf, när man om densamma
vel så mycket, att man kan skilja den i-
från alla andra saker. T.ex.: Härligger
en hop frukt: kan du ur bela hopen unt-
söka ett Borsdorfer-åpple?
Son.
Fadr.
dana äpplen, emedan du ej anmärkt nå-
Nej» det kan jag ej.
Då känner du ej rätteligen så-
got visst kännetecken, hvarigenom du kun-
de skilja dem ifrån alla andra slags äpp-
Men ibland all deuna frukt äro äf-
ven några päron: visa mig ett sådant!
Son.
len.
Detta är elt päron; detta äfven . .
Fadr. Hvaraf känner du dem så: väl?
Son. Päronen se annorledes ut, än
äpplen.
Fair. Det vare: nog! dessa äpplen äro
sröna: så äro och päronen.
Son, Jas men päronen äro spetsiga
vertill vid stjelkens ett äpple icke så.
Fadr, Riktigt, milt barn. Du bar
således gjort dig. ett märke eller kännetec-
ken. hvarigenom du kan skilja päron ifrån
äpplen, nemligen deras skapnad, som hos
Men
såg fikon och-päron ligga om hvarandra,
så dugde ejidetta kännetecken; ty fikonen
begge år något olika. om du nu
äro äfven spetsiga! ner åt stjelken, liksom
päronen; Då måste du gifva akt på fär-
gen; Mogna fikön tex. äro bruna. pö-
VA
2
jrenen deremot gula ciler grönaktiga. Sä-
ledes blefve färgen kännetecknet. Men
lät oss försöka med något annat. Här lig-
ga tre band: det ena skäll vara mitt. det
andra ditt, och det tredje Tin brors. Nu
vill jag blanda dem om hvarandra. Se
här, känner du igen ditt eget band?
Son. Åh ja; detta skulle vara milt
Fadr. Hvyarpå känner dn igen det?
Son. Jo, det är rödt; de andra heg
ge äro ej röda.
Fadr. Nå väl. Således var den röda
färgen denna gången det erforderliga kän-
netecknet.
band.
och detta din brors. Nu blandar jag dem
Hvilketdera är nu ditt?
Men låt oss nu taga tre röda
Detta skall vara mitt: detta ditt,
Son. TFelt visst detta.
Fadr. Men de voro ju alla tre röda?
Son. Mitt var likväl det längsta.
Fadr. Alldeles! Alltså var längden
denna gången kännetecknet. Men vidare:
Hår äro klutiar af flera slag och storlek,
fyra till höger och fyra till venster: ul-
la äro blå, men de förra af ylle, de se-
nare af silke. Se noga på dem, tag på
dem , och märk något, hvarpå du kan skil-
ja begge slagen ifrån hvarandra:
Son. Ja, jag har så gjort, min far,
Fadr. Godt! Jag vill nu blanda dem
tillbopa. Utsök nu en af ylle och en af
silke.
Son. Här ar eo af ylle och En al
silke:
Fadr. Hvaraf vet du det?
Son. ’De förra äro ej så fina och slä-
ta, som de sednare:
Fadr. Du har rätt, mitt barn. Du
ser det: och änskönt du ej såg det, kan-
de du känna, att så är. Detta «år äfven
ett godt kännetecken. Men ännu ett: här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
