Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
sisont dit redan känner, blef sag efter tnina
fdräldrats död, reda-i i späda år, lentnad all-
deles tvärnlös. Micra äldre soskott skingrades,
den etta hit, dett andra dit: och den ringa
egendom sont fanns iboet försåldes. Mai
ler-enade matt i mård livs en fattig landtman,
hivats bnstrtt toarit mitt amma. Sttart toar
jag ockss heltochhiillet nästan öftverletnnad till
det goda folkets barnthtrtigbet; ty dec ringa
underhåll, sottt för mig de första årett till dem
ntketalteö upphörde efterhand alldeles-.
Hermattx adttrtt gick det dig sedan?
Edward: Mina fosterföriildrar behandla-
de mig allt fortfarande nted största ömhet ocb
omsorg. Oaktadt dertts stora fattigdom, böllo
te mig ej allenast såsottt deras eget barit, utan
sikte dertill ännn efter bisitt förmåga att letti-
nec mig en uppfostran; hwartill jag toäl ge-
nst- enia förfel, tnett ingalunda genom min
Wismar-de belägetthet toar berättigad. Med
tillhjelp af pastorn stickade de mig till stolan,
klädde enig attstkittdtgt och foste, entedan de
sjelftoa tooro fromma vcb gudfruktiga, att i
alla styckets betvara mig för det onda. —- Att
tacksamt kttttna tvedergcilla dettt åtminstone ett
dec af det myckna goda de betoifat mig skall
alltid utgöra en af ntitta täratie pligter oaf-
klott i akt och mening att ntt kunna afbörda
enig denna sttkldiglyet bar jag också i ditt sal
stop företagit detttta resa.
Gert-tam snett lättge förblef dn hots
det goda folket?
Edward: Åttda till mitt trettonde äk.
Koi-tenen tlll dettna ålder grep mig en oemot-
fiättdlig längtan att egna ntin tfenst ät fäder-
neslandet; och då jag tillfälligttvis erfor att ett
aflägsen slägtinge till ntina asledtte föräldrar,
Ivar kapten på ett krigsfartyn, tog jag afsted
af mina toälgdrare och begaf mig på resa till
den bantn, der fartyget läg för ankar. Äftoett
för denna resa bemödade sig dett gode Bartel
och hans hustru att förse mig med det nöd-
toändigasie. Aldrig katt jag förgäta dett hjert-
lighet, htoarnted de då skiljdes ifeått mig! ——«
Mina fednare öden, ända stött tiden jag toar
underofficer tills tttt då fag tfenitaär sent pre-
mier-löjtnant toid flottan, äro dig härförinnatt
utkante. Oaktadt fetntott iir äro förflttttte fe-
dan tttitt afrestt hiirifestt, älskar fag det goda
solket lika högt font i tttitt barndom och jag
otinner af längtan och otålighet att ntt snart
t råka dent.
Herman: Det toote jo ett fgtllsatn sak
ont de båda gamle atttttt lefde.
Edward: Tillfalligttois träffade jag re-
oatt i stadett ett ttttg tttatt frätt denna bo och
aenottt honom erfor fag, att de beage ännu
teftoaz ehnrtt i yttersta armod och fattigdom·
Herrman: Är det på denna eller andra
sidan bytt, sottt deras stuga är bel.i.tett?
Edward: Straxt derbort.t ont hörnet sko-
la toi sinnet huset; men hivad ser sag? huset
synes ej mera på dtß förra stalle; ehstru jag«
mycket noga ännu påminner mig dess läge. —
Zattttetligett det måste toara nedrifttsetl O, mi-
na älskade gamla männer, htoad har det ntt
kunnat bliftoa af er?
Der kontttter ett litett flicka
ernåt, kanske tvi göra bäst att frö-ta henne om
saken.
Edward: Hök tttitt lilla tvätt, känner dtt
ttägott ttted namnet, Johatt Barcel, här ps
orten?
Pkktttatt:
Fliekarn Hivettt, den gamle Baetelk ii
jo, honom och äftoett hatts hustrtt känner jag
mycket tvål.
Edward: Htoar bo då de begge- gamles
Fliekan: Ett litet stycke på andra sidas
as bott. Wid ändan af den smala tvagen-
settt synes derborta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
