Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dis
Otn djurens instinkt
7. Dittretts konstfärdighet tvid inrätt-
ttittgett af deras bostäder-
j(zorts. fr. ioteg. n:r.)
Ett as de marin-värdigaste nästen är det sont
en litett sogel i Jndien bygger. Denna ioael
liknar tolir dontherre och kallas af infödingar-
ne bana. Hatt bygaer sitt näste iki att apor,
ormar och ekorrar, htoifka haitw synnerlig ap-
petit efter hatts ägg och ungar, icke kunna nå
det. För detta ändamål byazter bana nästet
ps yttersta attdtrtt af ett böjli.t gren, font icke
är i ståttd att bära ett annat djnrz men för
ytterligare säkerhet giitoer hatt nästet icke ett
ttpptättståettde läge, utan i fornt af ettaflångt
påtott nedbäYger det nted sottsett frätt grenen,
medelst kottstiärdigt satttntattslätadt gräs, invar-
iemte ingången icke befinnes upptill ntatt ne-
dantill, så att man blott flvgattde katt stilens-
rtta i detsamma. Detta hängande bo ar ajord
af länga grässtrå-i och imtti delade i nos ai-
delnittgar, af htoilka honan sitter i dett etta
och rttitoar äggen, nttder det hannen hela tiden
igenom tager plats i den attdra och nod-erhål-
ler sitt mala med fång.
Anntt intressantare är ett litett fogels näste t«
Orietttett; hatt liknar tvära löisåttgare, och
fammansor, i ordets egentliga mening, sitt
näste af bontttllsträdets blad. O.ttt spinner
med ttiibit och sot toerkli«.;a trådtrr af bomull-
sticker hål i bladen, drager tråden igenom och
syr sålnttda blad roid blad, tills niistet är färdigt-
s. Jnfelternaö omsorg för sina ungar.
Wi haitoa rcoatt i iogelnästenas byggnads-
sätt beundrat dineetto omsorg för sitta ungar.
Ånntt underbarare uppträder denna omsorg hos
insekterna
Siidana insekter, som aldrig få se sitt as-
komma och aldrig haitoa sett sitta föräldrar ,
etnedan nngarnc först ont tvårett krypa nr äg-
gett, under det iöräldrartte redatt dött föresä-
ettde höst — äitoett sådattrt insekter förrätta en
oiatttligt stor omsorg för sitta ttngar och läg-
ga äggen pii sådana stLilIen, der de lättast m-
kliickas as solen, såsottt t. er. en del fjärilar-
htoilktt lägga sitta agg ps trädetts solsida och
betacka dem med ett toartn, silkeölil spåttad,
så att de stoltr kunna uthärda tointeriöldett och
tvärsolett trast dent oföreerftoade. Oe da ur
Lig,1ett tttkrooande larftoertttt finna genast sin
näring i närheten och ana icke den moderliga
omsorg, som natttren härtoid har nedlagt hos
tjtiriletk
Änmt intreßantare iir det att iakttaga, httrn
många insekter lägga sina ägg tttidt i de lim-
tten, som insekten sjelf icke behöitoer, lytt-arken
till byggnadsatnne eller föda, men sottt äro
stjettliga för lartoett till bostad och näring, fe-
can dett nttoeeklat sig ttr äg,1et.
Sri-tenen lägger dett bekanta klädesmalen,
ett filitoetgtå, lttett fjäril, sitta iigzt ipelss
.oerk och ylletyg. Te små lartoerna, sotn Itt-
trooa ur äggett, gnaga på ylleträsaarna och
petohåten och bygga sig dec små rör, ilptoilka
de do, och htrilta de förlåttgtt och ttttoidga,
Betättter att
sjetttoa fjäril-xi icke förstår, htoarkett konsten
att bygga ett såe.tttt rör, eller behöftoer en sä-
rast bosatt-, tttett att littväl instinkten leder fjä-
allteftersom de tillit-tara. man
ritohottatt att lägga sitta ägg, det: de bliitoaas
de larstoertta, htoilka hott icke kommer att se,
sitt-ta byggnadsmaterial, så har matt orsak
anta,1a att sielftoa naturen ledes al en försyn,
som toisar sig toettsaot hos dinret, htvilketnts
gör blott ett blittdt tveektog för deß lagar.
Ämttt intressantare eir i detta afseende det-
som tttan katt obsertoera hos en stalbagkw
htvilkett benämnes dödgröstvarett. Deni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
