Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
djuret gör, icke sker as deß fria tvilja, as deß
fria toal, ntatt af ett i detsamma inneboende,
oetttottteittdlig drist.
Dylika kottstprodttkter förekoninta ästvett
inom tvärtriket; men att dessa icke i så hög
grad tväcka tvår sörtviining och i sådatt mån
taga tvärt intresse i anspråk, beror deraf, att
ittgett möjlighet sinnes att tillägga tvärter en
slidan, otnediveten karakter. Wore detta fallet,
så skulle ett blomma finna icke mindre beundran,
ätt ett bistoek.
Man betrakte blott ett gång ett toacker ge-
orgin!
Htvilkett konstfttll likformighet sa blombla-
den! htvilkett sitt chatterittg af färgerna! hwil-
ken regelbundenhet af alla delar!
Tänkct toi tttt os; det fallet, att ett djtte
tvore af naturen atttvisadt, att åstadkomma en
sådan blomma af samma ämnen, htvaraf dett
tsu består, httrtt lätt sknlle tvi då icketvara be-
nägtta att tvilja tillskriftva detta djttr enhögre
kännedom om former och ett matematisk beräk-
nittg!
Ntt då blontntatt, tttatt synbar hjelp mi-
srått, seatttskjnter af stg sjelsz ntt tväeker blont-
man icke ett så lislittt intresse. Och htoarförek
Jo, emedan tvi hos djttret tvatseltlistva en slags
stitvillighet i attdra ting, förledas toi, att också
söka ett sådan, der den icke finne-I.
Dtßtttottt ligger ttti beskrifningett as djur-
instinkten något, sottt gattsta lätt förleder till
tttißtag ottt deß tviisende. Wi skola se att biett
haftva ett »drottning«, och att denna behand-
las med synnerlig sorgfälli,thet; men det iir ett
stort tttißtag, ont ntatt tverkligett sörtverlttr be-
«tydelset1.as denna benämning med dett, som
man fäster toid ett drottning i ett tttennittostah
och ntatt måste det-före taga sig tilltvara att
antaga deras betydelse såsottt lika. Dii tvi stått
menskliga sörhållattdett låna ett beteckning för
förhållandena bland djttren, så sker detta blott,
emedan tvärt språk östoerhnstvttd endast har
ord för att betecktta tvära förhållanden, och
det-före leder detta så lätt till ntißtag tvid be-
skristtittgett af djurens.
Ester dessa förtttskickattde anmärkningar tvil-
ja tvi nn östvetgä till beskrifningett as biens
sattthiillslif.
Biett iiro djur, sont leftvaisatnhälle, hwil-
ket utgöres as enda srttgtsam hona Drottnin-
gett), 6-800 hannar eller drönare och
10—30,0ll0 arbetöbitt cofrttgtsamnta ho-
not). Oftvekallt der tio-i drottningar finnas,
kämpa de mot htvarandra, tills den etta dödas
eller ttttvattdrar och bildar med sitt anhang af
hannar och arbetööin ett ttytt samhälle.
Egettdontliglteterna dertvid äro högst Im-
derbara, och tvi tvilja derföre, till ttttderliittatts
de af ett klar östversi,tt as det hela, börja be-
skrifningett om kretsloppet af detta sattthsillslii.
då en hona nödgas draget ttt på tvattdringttr
en bistoek i det fria för att, åtföljd af hannar
och arbetöbitt, grttttda ett nytt samhälle.
Mait kallar ett sådant lii-tåg bistvärttt.
Hottatt kornetter med stort buller ttt ttr den
gamla bistoekett och ester henne ett oerhörd
stviirm af anhängare, som följa hentte öfwer-
allt, dit yott begiftver sig· Merendels flyger
hott icke lånat bort, tttan sätter fnt i ett träd
eller på niigot annat förentåi, och alla hennes
anhängare sätta sig kring henne, dett etta toid
och på den andra, så att en stor finn-v bil-
das, ytvilkett ofta nedhänger frätt ett trädgeen
liksom ett stor sengt. Detttta lvi-klump är ofta
så stor som ett måttlig kitt-bits eller ett stor
melon, och ntatt sår ofta se den i fleretimtttar
bibehålla sit besynnerliga ställttittg.
Hottatt är det djur, som tttatt gistoit be-
nätttningen stoiirmens drottning eller tvist-, och
stvärttten toisar henne ett sådatt tillgistvenltet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
