Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
aed, rycka fram, betväptta sig med käppar,
eller draga sig tillbaka. Om någon af säll-
skapet blir sången eller råkar i fara, så bistå
alla den nödställda på hennes tillrop. Detta
allt är ett teckett att bland aporna smitts en
tviß gemensamhet, geuottt htvilkett redan i an-
senlig gra. en står för alla oeb alla för eu.
Märktvärdigt är det lik-väl att instinkten
icke tvisar sig i samma gradtvisa olikhet, som
eger runt i djurens kroppsbildnittg. De lägst
stående djurett äro tvißerligett blott begåftvade
tned en lägre instikt, tuen de högre djurett
haftva dett deriöre icke i ett högre grad. Fast-
mer är det insekterna, hos htvilka matt finner
den tttest fttllättdade instinkt, ehuru desstt till
sitt kroppsbilduiug stå lägre ätt ryggradsdju-
ren. Då man egentligen hos ttågra insekter
katt be.retkta oeh tttest observerat instinktens na-
tur, så toilja tvi litet utförligare nteddela nå-
gra exempel och för detta ändamål framställa
myrornas, biens och de mindre bekanta termi-
ttrttas lif.
Men ittttatt tvi göra detta, toilsa tvi för-
utskicka följande:
Wi haftva hittills betraktat de serstilta in-
stinkterna och giftvit erempel på dessa, men
måste liktvål ntt säga, att de olika ittstinktertta
tvisferligett äro starkare utbildade hos toiss.t
dsnrsta,j, ätt hos andra, och att i allmänhet
alla djttr eget alla de serstilta instinkterna. Meo
undantag ai tuattdrittgs-iustittkten, till htvilkett
tvi ytterligare återkomma, eger htvarje djur
närings-, eller byggnadsinstinkt, oth ittstinkt att
sörja för afkomman. Wi haftva också fett, att
rofdjur, som icke tåla sina likar, liktväl stun-
dom förena sig till bestämda handlingar· Uti
de exempel tvi nu tvilja anföra, der instittkten
uppträder på ett högst undraustvårdt sätt, sker
detta uppträdande ieke derföre, att hår alldeles
nya instinkter förekomma, utan derföre att, ge-
«nom ett lyckligt sammanträffande förening af
alla de förut för oß bekanta hos ttågra insek-
ter, dessa djurs lif och tvetksatnhet erhålla ett
egen, bestämd karakter.
Dessa djur utmärka sig deßutont i syrtute-
het genom ett egendomlig omständighet. Det
sinnes nemligen bland dettt icke blott hannar
och honor, tttatt äftoett ett slags tredje djur as
samma art, htvilka äro köttlösa (egentligen-o-
srugtsantma honot), mett som i stället erhållit
i ersättning ett toiß förmåga af konstfärdighet,
font hanttarue och honorna af samma art helt
och hållet sakna. Mau känner tvisserligett icke
noga på htvad sätt den utbildade instinkten
sammanhänger med ofrugtsamhetett, men säkert
är det att denna företeelse icke är en tillfällig-
het; ty ntau har exempel från andra håll att
oftugtsamma djur, t. et. mulåsnor, haftoa
ntera förädlade egenskaper, än deras föräldrar,
åsnatt och hästen.
is. Vickie tis.
Bietts lif har ttted rätta alltid tvarit ett
föremål för beundran; men just det underbara
deri har giftoit anledning till öftverdrister, hwil-
ka det är tvår öttstatt att uudtvika, ehuru det
faller sig ganska ftvårt, ttj det font dessa djur
frambringa, är toerkstäldt med ett sådan konst-
färdighet, att den menskliga uppfattningen ger-
tta tvill tillägga deras kottsttoerk en bestäntd,
ntedtvetett karakter, htvilkett det liktoål saknar;
ttj hos biett tverkar blott instittktett, dett omed-
tvetna driften, font erhåller sitt karakter icke
genom djurets wilja, utan gettotn ett wilja-
sont tverkar utanför detsamma. Lika mycket
htvad ntatt tvill kalla deuutt öftuer djuret hert-
siande wilja— lika mycket om man kallardet
natur, eller dennas ande eller gud —förtvår.
ändamål är det tvigtigt att känna, att allt hutat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
