Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fa
:&
15 Juli.
1864. |
Tryckt ä Stentryckeriet i Åbo.
i
Hill I
II
ll
Pris för ärsång 4 Mark.
FURUTRÄDET.
varföre knarrade furan når tu-
"= senskönan berättade att vintern
är ond och ej kan täla blom-
morna? frågade linden.
”Emedan han förargades” svarade eken:
”när ban blir förargad knarrar han, har
du änn ej hört det”? När vinden kom-
mer och susar genom skogen, då ropar
han till oss: bugen eder! men furan sä-
ger: stån stadigt! och då skogens trän
ändå frukta och göra för vinden sin bug-
ning, så står furan helt styf, vider sig
endast ogillande, och knarrar emedan det
förargar honom.
: "Men hvad har nu detta att göra med
[vintern och tusenskönan” ? sade linden.
Fråga honom, fråga honom, pladira-’
de poppeln, du skall nog få höra hvad
han säger; han ger ofta spetsiga svar.
Men linden var dock nyfiken, och hvem
Då man år ut
och år in står på samma ställe låter man
kan förtänka henne det?
ej gerna en berättelse gå sig ur händer-
na af fruktan för ett spetsigt svar, Blir |
det för spetsigt så kastar man det ifrån
Men linden var klok och funderade på
|
sig, och det kunna äfven blommorna. |
en passande början. ”Fura” sade hon, |
”huru kommer det sig, att du alltid bär |
samma drägt både vinter och sommar, i |
kalla och varma dagar?”
”Emedan jag icke är fåfäng, och alltid |
vill hafva något nytt såsom ni, svarade |
furan.
”Der har du det, håll till godo,” sade
’utan tillräna oftast som en särdeles dygd
poppeln, — Men orätt hade furan ändå.
Dock, menniskorna göra ej heiler bättre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
