Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
S ten 2.
tde tre dtvergarse tomma hem med fattar, spadar
och dana-ar; ett brinnande ljud ät säftadt wid deras mös-
De nedlägga sin börda.)
Den förs ta.
J dag ha tvi haft lycka-
Den andra-
Ja, jag fann mycket guld.
Den tredje.
Och jag tn hel mångd med ädelstenar.
Den första-
Så låt oß nu äta, efter fulländadt dags-
tsetse.
sot-.
Alla.
Ja, till sprdäl Gylta af ljuft- fråu tndefotna
oa- ttatla dem på bordet, fe fdttoänade på hvarandta dä
de finna allt l oordning, skala på has-pudel och mumla.)
Bespnnerligt !
Dtn första.
hår ligger fu allt huller om buller.
Den andra.
Owem har suttit på min stols
Den tredje.
Øwem har begagnat min tallrickf
Den andra.
Htoent har druckit ur mitt glas?
Den förs ta.
dwem har flyttat min gaffels
Den tred1t. il« vi läsas-X)
Vch hwem ligger der i min fång?
(De springa alla fram till fången)
Gortf.)
T Otn djurens instinkt.
fl. Egendomligheter hos de könlö-
sa djuren.
(Foktf. fr. föreg. s:r.)
Meddelningsfåttet hos de nämnda infekter-
na år derföre för oß oförklarligt och sannolikt
ssr ettrigt outgrundligt för menniskorna, eme-
dan desse falna det Ugan, genant htoilket med-
delelsen lemnas.
J det tvi nu komma till det sista slaget
af instinkt, till toandringS-inslittlten, skola tvi
betrakta en annan för oß heltochhållet oföt-
klarlig förmåga hos djuren, hinilkett också tvål
aldrig torde blifwa utredd, emedan naturen
icke en gåttg i ringa mått tilldelat oß ditkföte
måga, som tnflilta sluttande djur ega flitig
grad.
N. Djurtns tvandringssinftinln
Djurentt tvandrings·insiittlt toifat sig hos
många flågten, sån-ål hos sådana, htvilla lef-
toa på land, som i tratten. Belantast äro
soglarnes tvandringar, htvilla temligen noga
tillkännagiftva årstidernas och luftmärntens ont-·
iver-ling-
J allmänhet Lit manings-instinkten ös-
tverensftåmmctnde med instinkten att uppsöka
näring, och nästan alltid ste dessa toandringa:
i stort fållflap, tillothtned om djuren, sedan de
uppnått fin tillfälliga wistelseort, sprida sig och
föra ett ensamt lif.
Aporna kringtoandra ofta i flora tåg och
stränga sig dertvid från träd till träd genotn
oerhörda skogar. Dcras starar åro dertvid of-
ta så stora, att det är högst farligt att mötia
dent. Denna wandring år just icke beroende
af årstiden, utan står i förbindelse med föran-
det efter föda, så att utvandringen börja-, dö
födoiimntn begynna att tryta i den trakt, det
aporna förut uppehållit sig.
Inom det heta jordbältet sinnes ett flagö
myror, font i oerhörd mängd anställer tvan-
dringar. Doras antal ar få förfärligt stort«
att de trakter, öfwtr hwilla de draga, fynas
ftoarta, få långt ögat räcker. När ett sådant
tåg nalkas, flytta mennistorna ur sitta hus på
några dagat, medtaga-ide allt hivad de förmå«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
