Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
as det envis-delaktiga faktum, att bästartunoa "I. Mart-värdiga egendomligheter
drömma, ty drömmen härleder sig just blott
af en tvettsamhet bos sireställningblraften, bevar-
till den yttre tverlden för ögonblicket icke gif-
toer anledning·
Märttviirdigt ilr det, att erfarenheten också
här bar lärt, att den könlösa bästen cden kastre-
rade hingsten) toifar det bilsta anlag fbr emot-
tagande af odling, liksom om djurets förstånds-
egenflaper bättre liito sig underklas« då det
heros-vas sortplantningisörmågan! Att dett,
sortplantningssörmllga falnande mulåsnan, ett
bastard as bäst och Jona, eger förträffliga egen-
slaper, genom bet-illa den öfloerträffar sina
föräldrar, bastva toi redan omnämnt, dö det
toar fråga om de lönlösa insekternas konst-
instinkt.
Det mårltoärdigaste djur, med hänseende
titt uppfostran genom menniskan, är hunden.
Lilt gästen bar handen i toilda tillståndet af
naturen erbällit sambälloinstiutt. J Amerika
gift-ses det stora landa-ärlor- ser solida hun-
dar lefnta l1’tora, gemensamma kolonier, och
der dr hastva underjordiska hålor. Jägare kalla
dessa kolonier bundboar och bas-va mycket un-
derbara saker att berätta ont desamma, men
bwartill matt lik-väl ej sär sätta sttll tro, ty
jilgare bastoa i allmtlnbet falleabtt för att skära
tilli växten. J Australien lestver likaledes
en bundrare, sont icke iir mindre slug ochi
utsaga fall farlig. Elstst tsk bunden t« alla
werldsdelar så sjmd och bar anslutit sig fä
nära till mennistatt, att hatt i tama tillståndet
beltochbllllet förlorat sin naturdrist, att stilla
sig till sina litar, och blistoit enennifsanötvertz
ligt nteslutartde egendom. Den tama hunden
sluter sig aldrig merit till de milda hundarnes
sällskap.
bos bunden.
Qet giswes intet djur, som så beltochbållet
bliftoit mennistossomhällets egendom som hun-
den; det giftoes icke beller något djur, som titt
bunden Ian så utbildas till förståndöegenstaoer,
att det heltochbället, och willigt rättar sig etter
mennlstans böjelser och behof och så rigtigt upp-
fattar sitt förhållande till henne.
Nästan alla djur iiro för sin tilltvaro hän-
toisade blott till en bestämdt klimat; men titt
mennistan Ian hunden leftva under alltr bitn-
melsstreck. Näslan hos htoarje tamt djur sin.
ttes en serstilt böjelse eller förmåga, som gör
detsamma skickligt för ett tvißt ändamål. Ove
hundttt deremot finnas de mest olika böjelser
och färdigheter , och alltefter uppfostran utbil-
das den ena eller andra; men allt btoad han
gör, gbr ban med förstånd och insigt« och spex
att med stor nrstilning bete sig i de mest in.
rot-sade förhållanden, ästven om han aldrig
förut besunttit sig i ett sådant lage.
Vch allt detta gör hatt blott spä tillsägelsez
blott lsatt en gång blifwit iubstoad dertill. Jete
tygel och piska, utan blott en muntlig befall-
ning, ja, blott en blick är ofta tillräcklig sär
att styra hunden. TV hunden förstär, benad
man fordrar as banorn, ban gitt- det fritoilligt«
ist- med glädje, och känner sig belönad och
nyst-« blott Ians herrebderför gift-er bortom
ga sprntig brite. T-
Om sunt-ene för-stiga till jagt, att svarta
huset, att tvalta hjorden, att draga och bära
bördor, tvilja tvi iste tala, dll detta är helt
bekanta saker. J Frankrike dresseras ban till
att mända sietspettet; pil Kaattschatta är hatt
det enda brukbara djurets som kan ann-ändars
till dragare; i toitdtnarsen ilr ban den förträff-
ligaste traktate- i spannet en skicklig och dis-i
simmar-, och allt gör ban af tillgifter-aber lär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
