Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Der lefde i Snomi en man, som skall
varit mäkta rik. Om han var bonde eller
furste, vet jag ej; om han samlat sina
rikedomar genom ströftåg i fremmande
land, vet jag icke heller, "ehuru jag för-
modar sådant. Men, han ägde mänga
gods, t. ex. i Virmo (Mynämäki) och Veh-
mo trakter — egendomen Lallis bär ännu
mannens namn. I Köyliö (Kjula) ägde
. IVER pe
ban godset Hövliönivoto eller Röylyluoto
; 3
Ejulcholm (som numera äges af fri-
berrliga ätten Cederereutz). Förmodligen
ägde han ock andra gods deremellan, men
det rör berättelsen mindre.
hette Ealli. En
legend förmäler att Talli redan var krist-
Denne bondefurste
natl, men att han till följe af vrede öfver
en botgörelse, som honom för ett föröf-
vadt mord blifvit pålagd af biskopen, skulle
Saktadt historieskrif-
vare säga all detta saknar all rimlig grund,
ha mördat denne.
tär det doek icke vara så, ty en menni-
ska försatt i vrede kan nog, oaktadt kri-
sten. i första hettan begå sådana dåd. Möj-
ligheten häraf vill jag således icke bestri-
da, ehuvu jag visst icke vill förfökta san-
ningen eller ens sannolikheten i legen-
den, En annan tppgift, hvilken historie-
skrifvare understödja, ja nästan antaga —
den att Lalli skulle blifvit vred öfver en
våldgästning, af Henrik och hans män be-
gängen i Lallis rika familjestnga — vik,
ty Ballis boning skall varit försedd med
glasfönster och skorsten samt prydd
med guld och silffer — den uppgiften
Hos
. Suomisonen har alltid innebolt en stor
antar jag för min del visst icke.
. gästfrihet, hyilken tilläter fremlingar att,
äfven. under husbondens frånvaro, gästa
dennes stuga. Att gästningen föröfrigt
icke vär någon våklgästning, kan man
finna af den mildhet och det varma sätt,
hyarpå Henrik och hans män äfven eljest
skola gålt tillväga.
Om man således tar saken från en helt
annar sida. kan man få en lösning på den
linyesklade gittan. Antagom alt Hallis hus-
I folk på det mest gästvänliga sätt bemötte
fremlingarne; antagom att Lallis bela fa-
milj blef kvistnad: alt hos någon af de
unga qvinnorra, I. ex. en af Kallis dött-
rar, jemte kärlekens lära utvecklade sig
I kärlekens känsla: vidare att denna dot-
ter. kännande sin faders vränghet emot
kristendomen, föredrog flykt. med sin äl-
skade framför en härd behandling af fe-
dren — alit detta naturliga antaget, så
hafva vi lösningen. Ealli kom hem, och
då kan fann att icke blott hela husfolket
öfvergått till ”de kristna hundarne”. utan
ock att en hans närmaste var försvannen
— — då intogs hans bröst af en rätt-
mätig. ålminstone förlatlig fadersvrede.
[Han samlade sina mån och efierjagade
fremlingarna:
Landsvägar seta vi icke om på den ti
den fanns i vårt land, men säkert fanns
det dock banade stigar. Eedda af spåren
i nyssfallen snö var det då en lätt sak
för Lalli och hans stridhara män att i
sporrsträck på hästarnes ryggar upphinna
hiskopens sakta framlågande tröpp.
Bäåda skarorna sammanträffade på s82-
[tira stranden af det nyligen isbelagda HKjulå
träsk. Der blef ordvexling af och sedan
I
strid.
(Säsom hela andraklassisten. vet du
Ludvig att denna strid stod den 19 jane-
ari £1358. menadt efter gamla stilen. Hvad
idu äfven vet, är att biskop Henrik” der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
