Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4714
an frisk och munter bondpojke, solbränd
och oförfärad, som oskulden alltid borde
vara? Vi gå med samma välbehag förbi
ett rödt klöfverfält som Salomo förbi en
kryddgård. Mär ha vi också kardborren
med sina sträffa borstar, som ega ringa
värde eller skönhet, utom som en leksak
Må
en hvar som har skönhbetssinne betrakta
för barn. Men tisteln är en prins.
växten och säga om den icke är rik på
symmelri och genom prydligheten af sin
hällning en konglig blomma! WVisserli-
gen måste man göra skarpa invändningar
mot den i en bukett, och de flesta träd-
gårdsmästare hafva emot tistlar samma
sinnesstämning som pojkar emot orinar —
och jordbrukarne frukta dem med mera
skäl som pesten; men den är fullt ut lika
vacker som mången annan växt, hvilken
är en allmän favoril. Hvad skola vi säga
om lutblomstret, som föraktligt nog af
somliga kallas hundfenkål? Dess skarpa
saft, dess tunga, qväfvande lukt gör det
obehagligt: och obehaget förvärras af dess
ofantliga fortplantning. Denna samhälli-
ga planta hatas också icke utan skäl af
flickor med hyita strumpor som måste pas-
sera den daggiga morgnar. Cå på, o lie,
och nedhugg den!
De första växter som trotsa frosten
om våren äro crocus och snödroppen; de
öppna sina blomsterögon och se thermo-
metern I ansiglet, då denne står på frys-
punkten. De äro hårolder och budskap
som man icke må förgäta.
Man kan icke glömma, om man också
ville, bela denna skara af ängsblommor,
som under högsommaren glädja våra ögon
och fylla luften med vällukter. Få af
växthusets blommor kunna täfla med dem,
dess mer som deras förvissning år mera
anderik än deras blomstring. Ingen ting
är täckare än blåäklinten, vaggande sin
krona, elt verkligt feepalats i prydlig bygg-
nadskomst för vinden.
Hivad som angår ringblommor, papaver
och stockrosor. så skola vi aldrig ega en
trädgård utan dem, både för deras egen
skull och för gammalmodigt folks skull.
som fasthänger vid sina barndomsminnen:
vi behöfra icke prisa dem. En växt, som
är en bland landtgårdens prydnader, den
löfver-
ket, den utmärkta vasformade blomman,
canadlensiska vinrankan: det rika
deu vexlingsrika färgprakten skall göra
den odlad så länge smak finnes. Druf-
byscinten och reseda ega ingen fägring
för ögat, och om de vore sjelfviska skulle
ingen menniska bry sig om dem; men
emedan de andas ut sitt if i vällukt äro
de alltid älskade, och ha vi en tid lefvat
1 deras grannskap, finna vi dem sköna,
på samma säll som vi vid närmare be-
kantskap finna enkelt folk med ädelt sin-
ne. Ingen ling, som förskaffar oss stän-
digt nöje, kan förfela att förr eller sed-
Vi
allinänna
nare förefalla oss skönt. hehöfva ic-
ke berömma den favoriten —
rosen! Liksom en blomma är det täcka-
ste drag i skapelsen, sä är rosen den lyck-
ligaste nyck bland blommor.
Hen vi få icke vårdslösa fruktträdens
blommor. Hvilket stort bjerta ett äppel-
träd måste ega! Hvilket ådelmodigt verl
det utför under blomuingen. Icke en en-
sam blomma för hvart äpple som skall
bildas, ntan en mängd, ett öfverflöd af
sådana, Trädet är en enda stor bukett;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
