Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
–- Jag har räddat honom, o tntn Gud! s
Jag har betalat, godtgjort min sinld tnotl
Heinerl Denne gosse har jag räddat. Her-
re — nu skall allt bli godt igenl
Mina ögon sylldeö med tårar —- aldrig
har jag så litet stämts söt dem sont nu. O
dtt underbart styrande Försyttl Hnrn dtt dock
låter tttennislobarnens föresatser och planer kom-
nta på skaml
Ett sådant fall sont detta tvar toäl det en-
da säkra medel att rädda den stackars Retl
frätt hennes själsförsiätttning. Ja, i satttttta
ögonblick hott räddade gossett stått böljortta
och lade hottottt leftoattde på stranden, brusto
äftoett de bojor i htvilka hennes själ smäkta-
de. Hon hade godtgjort, försonat sitt skuld
mot Heiner.
—-
—
Detta är tttt min berättelses hnswttdsat.
Men ännu några ord.
Den as Retl räddade pilten toar sjelftoa
mjölnarens son. Döi jag sör fadren, en tres-
toen och okonsilad man, berättade Retls histo-
ria, toille han» ttödtvändigt ha Retl till sitt so-
sierbartt. Och sadten, den gode trästotnata-
rott, hade almen gått in härpå.
Då jag ttoä år sednare besökte ntina tvän-
ner pä die Rhön, tvet jag ästvett in till mjöl-
naren— Kamrarna tooro lita snygga och tres-
liga sotn förut. Rosmarinerna stodo allt än-
ntt på sönsterbtädetz ja tillochtned toar dej
satnnta katt, som gladt spittnande slätade sig
mot mig. Retl sanns der dock icke tnera, ty
en wecka tidigare hade hon bliftoit gist med
en hemmansägare, en hra matt, den honl
älskade och med ljtoiltett hon allt ätttttt bar
det godt.
l
i
t«3
Selma olja-en själs ål«)
list gikves väl ingen menniolett med
liii-tela, sotn iclte funnit sig eljnpt röt-el
oclt uppfann-el ttll eftertank- nfvissn eljest-s,
otn älven 0ntenvelna, lileväl högst under-
bara natur-drift aveln ltnr sett ltien nr-
ltota, spitttllntsne välva sina nät eller svit
len bygga sitt bo, ettan att liii-tun ett njut-,
inre rörelse? aveln förundrar sig iclte tlä
ltan ser elen-te toreIvael, sotn, setletn ltstt
tnetl outtröttlig ikvuts ak ltosjtillnittg bil-
tlnt ett kula oeelt clerttti lagt sina ägg, tttetl
yttersta körsigtigltet rullat- tlen viii-tre, till
dess ltnn liii ett passande ställe oetisk-l-
ver elen i jortlen oclt fäster ilen viii gräs-
rötter? livens glömmer ej allt otal-ritts
sig, tlä itstt ser tortlltaggen, denne antal-.
rötlalelign skalbagge, sont ene-el tillltjelp al
några bland sina lian-raket- gkäkver cn
graf, inses-uti isatt ttetltnyllar liket stl· ett
rätt-i eller ett ntullvtttU Ilvetu gripes icke
sjelk af en egen liänsla, entlnst Jakutsk att
ltetn ttnttetitl ltör Iticleanelet al« väggs-tse-
elen, ont ltvillien så underbara sagor ärtt
utspridda-, och som meel eletta lctthcltatttle
eller gnagantles ej nkoer något oangenätttt,
utan tvärtom enklast att clilloclia elen långt
ltokt i krömjölet kös-borgade bonan·l Illett
äro dessa yttring-t- ett· egendomlig tltsikt
nog påkalla-tele, så blikvtt högre ställtla
tljttts ännu märkvärdigare derigenotn att
els understundom uppenbars en öfverlägg-
ning, sont ofta öiiserträlkar liven-jo väntan
oclt silver anledning till ele allvarsamma-
ste forskningar-·
Unn antaget- vsnligen mellan klint-— oclt
utennislmsligtet ett tljup och vitl idyll-,
t « . .
mrn tlet at« sattuoltlet snarare menntsltors
’l xli A it. r. Pat-gut- öfversättnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
