Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ös
not-s skötta skimmer Vi böra tlä ett säng,
sota olesll i ltjotslol qvarstå. Äll litl ej
göt-s oss lång-
7. 0ttlt tlå våt-i ltjekla ristat- Ett slit-ikl.
ilen livar kitt-släts- Lek högl, tltt gotltt tita-
ka, Du ömt-ta motset- vätsl Ilözl slkäle
tla, som redan ljut-eldika elak Ett spe—
gel ok elel högst, Ett ltietttuelslt lät-glott var!
Dct stora kriget.
Sägett frän rättslsordel.
Det toar engåtta hiir i Fittlattd ett gubbe
otb ett gtttttma, mera gamla båda twå. Grib-
ben tvar förswarliaen fiffig han, enen tned
gummans försiåttd stod det icke rätt till.
Ett bland gtttttntans ftvaga sidor toar den
att intet fick hända i hemmet eller annorstai
def, tttatt att hon sqtvallrade detom för sina
tacknämliga grattnaö-attttttttor.
underhåller jtt tvättfkapett.
Sådattt der
Denna attttttna gick engana tttan ttåaott
afsiktt, tvare sig ond eller god, ndtt på ett
bera. Skttlle hon tvetat att der i berget röf-
tvare sades ha. och tderkligttt bade, sitt kitla,
så skulle hott tvål aldria toättdt nästippen åt
detta håll·
tet af iadatta stygga sägtter, och aattstit ttttderi
Men atttttntan tvistte alldeles in-
hållattde och treftvett toar hennes promenad,
belit berget tvar löfbetvttxet och tvatktrt.
Kottntten nära bergets topp, började anm-
utatt kofta ikring fat stenar och kottar. Detta
skedde alldeles lila oskyldigt sottt när gossar
längs tvattenvtott kasta »sttt"or»aåfat«. Men
mor Wapptt knnde icke tvara tyst bärtoid ntan
för htvarje kotte eller fien, font trillade utför
berget, sade hon: »gt·i dtt hit; gå dtt dit«.L
Och kastandet lät bott fortfara ganska länge.
« Der i berget fatts totrkligett röftvate, to
lSde hade sitt kttla det-. Det Ivar ett födandet på
ssätt och toks katntnarc, font naturen hade danat.
När tttt desfa röftvare hörde deder hetnsia
orden: gå dtt hit; gå dtt dit — få bleitoo de
bleka i hå,1ett. De trodde icke att det toar ett
halftokig käring, sottt sade orden, utan de trod-
de att det toar mycket folk, font kommit att
uppsöka dent och deras kttla.
rarne rymde.
Noa ai, röt-
Detta såg käringen, strek oro
ropade, och desto snabbare flydde röftvarene.
Ntt tvagade sig Waoptt in aenottt kulans
öpptting och såg mycket tnvcket dyrbatheter t
knlatts inre. Gattsta tnåttaa af dessit dyrbar-
heter tog bott med sia och tnltade åt hemmen
stommen hetit berättade hon för gnobett sitt
allt ntätktdiirdiat bott ttpdleftvat och hntilka
nnderting hon städat i bergets djup. Tillika
lotsade hon de kostliga titta bott redatt hade
tttrd sist.
Gubbett bad ntt sitt gnntttta tvara tyst dolt
förbehållsattt tned denna hemlighet, ocb detta
loitoade tvär Wapptt. Mett fåfttart bott kont-
ntit ut oeb sätt tid att prata, berättade bott
för alla näeboende käringar att h«ott hittat ett
lstoe skatt.
sinne, tttett finaningont bleftvo de öitdertttzade.
Kiiringarna t:odde det icke i ibr-
Nu ainao de hetit till gttbbett för att fe
ont käringen talat sant. Men gubben, fiffig
font hatt toar, hade redatt gömt skatterna, iottt
»qtttttntatt hade hettttat bent, och intet stigs
!arannaszatttnmorna.
Oaktadt de således icke fittgo ttäaott reda
på fakett, spredo de dock ett rykte ttt ont skat-
ter, fttntta af tnor Wapdtt. Detta rykte aick
lallt lättare feattt och kotn fltttliaett till doma-
irens öron.
Gubbett fick nys derotn att den toigtiga ny-
Ibetett nätt fjelftvafle domartt, htvarsöte hatt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
