Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Hiskop Hemmings helgonskrin.
Ibland Åbo domkyrkas fornminnen in-
tar biskop Iemming Gadds helgenskrin
elt intressant och värderikt rum. Till sitt
yttre är det väl, såsom den här meddela-
de rilningen utvisar, något skadadt af ti-
dem; dess förgyllningar och färger blek-
nade: dess bildthuggeri-arbeten till en
del sönderfallne och dess inskriptioner
nästan alla oläsliga; men det inre der-
emot, en röd sammelspåse, deri heigonmets
hufvudskalle och några miadre benskärf-
vor tillika med en svart sidenfana förva-
ras, är temligen väl bibehållet och sko-
nadt af den mångåriga förgängelsen.
Hvad häfden berättar om biskop Hem-
ming är i korthet följande:
På Åbo biskopsstol uppsteg år 15340
domhberren Hemming, den elfte biskepen
i ordningen efter Sanct Henrik och ho-
nom inberäknad den tolfte: Han var i
sjelfva verket den, som under konnonga-
maktens svaghet, grundade de finska bi-
skoparnes furstliga makt. — I hans tid
härjade en grnoflig pest, den såkallade di-
gerdöden landet, och vid samma tid her-
skade äfven split och inre oroligheter i
Finland. Under allt detta förfor biskop
Hemming med stränghet och klokhet, jem-
kaude der det behöfdes, men obeveklig i
alt fästbålla kyrkans rättigheter. — Sam-
tidigt med honom lefde det berömda sven-
ska belgonet Sanct Birgitta.
ilon afsomnade är 1367, Ehuru man i
Sanct Henrik redan hade ett finskt hel-
gon, beslöt finska presterskapet det oak-
tadt att äl em infödd finsk man söka ut-
verka kanonsisatiom cher äran alt af påf-
ven förklaras som Lbelgon. Sedan man
derföre samlat berättelser om under vid
biskopens graf samt ställt hans förtjen-
ster i förmånligaste dager, lyckades det
omsider svenska sämdebudet i Rom Hem-
ming Gadd att år 1499 af påfren utverka
fivyttningen af biskopens stoft, hvarpå se-
dan skulle följa hans högtidliga kanoni-
sation. Denna flyttning gick väl om in-
tet till följd af tidermas oro och evange-
li; uppkommande ljus, men kanonisatio-
nen som i Finland var det sista ålerske-
net af katolicismens hierarkiska ståt ägde
rum i Åbo år 1514 och är beskrifven af
Z. Topelius efter förenämnde H. Gadds
bref till domhkapitlet i Åbo och lyder som
följer:
”Vördige herrar och fider. Dessa ef-
terskrefae artiklar äro i vår helge faders
påfvens och BRomare gård hållandes, när
som någon heliger man, jungfru eller
qvinna upphäfves och helig hållas skall.
Så skedde i den salige Buonaventuras och
Eeopoldi kanonisationer.
Först skall midt i kyrkan en park af
bräder byggas, så vid och bred kyrkan
är mellan pelarena, 30 alnar lång och 4
alnar hög. Deruppå skall göras ett alta-
re, hederligen brodt och lingt; deruppå
skall högmessam sägas, och uppå den par-
ken kommer ingen upp, utom riksens fö-
reståndare, alla som i rådet äre och go-
de män flere med alla bisper och vördiga
prelater af clereciet och tjenande bröder-
na. er skall vara en port före all in-
gen tränger sig in, utan han är tillskic-
kad. Midt på trappan skall porten vara
och två gode män skola vakta honom.
Om J icke hafven skrin att strax läg-
82 helgonets qvarlefror uti, då tagen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
