Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon in så brådt:
hon ser sig om —
till Mamma blott
så sällsamt
inställsamt,
så menande hen kom.
”Vet Mamma! Ack, jag börde
visst nyss i parken Gud:
en liten fågel förde
från himmelen Hans bud.
Uppå en qvist
han satte sig: ;
han sjöng — och visst
han mente mig:
otroligt
förtroligt
han såg alltjemt på mig.
Jag lyssnar: ”Lina! Lina!”
så varnade han ömt,
ty hatt och handskar mina
han såg jag hade glömt.
Jag sprang straxt hem,
på varningen,
att hemta dem.
Jag kom igen:
den Engeln
på stängeln
då tycktes bli så nöjd.
Jag gick små krokar mänga,
han satt nu nöjd och tyst:
jag tänkte honom fånga,
jag ville honom kysst.
Men ack, från ros
till ros, frår träd
till träd, sin kos
den Engeln med
162
små vingar
då svingar
mot himlen till sitt hem.
Ack, Mamma! vill Du lära
mig flyga så dit opp?”
”Mitt barn! ej vingar hära,
blott själens tro och hopp;
men redan här,
min lilla vän!
en himmel är,
jag vist dig den:
de rena
allena
se himmelen och Gud!
I hvarje minsta blomma £4 7]
du skådar Herrans skrud:
med fåglar små, som komma,
du sjunga kan om Gud;
om du är snäll
och ren och god
till lifvets qväll
i oskulds mod!”
”Tack, Mamma!
detsamma
jag aldrig glömma vill.”
Lilla Isgqumman.
Gf — a — g.)
Det Iwar en gång en lien gumma, få liten
att hon ej mar fullt en tum lång; men Hon
war få fin och grann, mer än någon fröken
efler prinfesja. Dennes Hlädning alänfte fom
filfwerfliv och midt i pannan hade Hon sen
Blänfande demant, fom lyfte i alla färger, när
minterfolen ftundom Fajtade en firåle derpå.
Hon Bodde i en trädgård, en mackrave Har ins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
