Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
driftven. Nifgott gång, uten sällan, utkastai Dtß föda bestar tvanligett as flugor, skalbag-
äggen af dessa; i de stesta fall öliftva de tvär-
dade och utkliiekta af fosterföriildrartta, sont
sedan med tverkligett uppoffrattde ömhet wårda
och omhulda sina otacksamma sosterbarn. Sä
fort dessa blistvit utsläckta, anstränga de sig
toanligett till det yttersta för att förstöra eller
ntkasta es blott de i boet möjligett besintliga
öggett, utan äftvett sina späda sosteripstott,
hivillet oftast lyckas dem. Detta tillgår toan-
ligett på så sätt, att de nted rnggett, sotn är
mycket bred och bar en fördjupttittg på mid-
ten, upplyfta och tttkasta de ungar, som egent-
ligett tillhöra nästet, för att ensamma bli her-
rar på täppatt och åtnjuta föräldrarttes hela
otntvårdnad. D:r Jennee berättar häronti
sin dagbok följande: «Ttvå gökuttgar och ett
fparf bleitvo utsläckta i morse; ett ägg tuar
okliickt.
lan gökttngarne ett strid ont öflvertviildet i boet,
htoilkett fortfor till följattde eftermiddag, dö
Ett par titnntar derefter började mel-
en af dent, sottt toar något större ätt dett an-
dra, lockades tttkasta sitta båda kamrater, iii-
toensont det olliickta ägget. Denna strid tvar
högst märltviitdig. De stridande hade ömsom
östverhandett, htoarotisett förde tner än engiing
kamraten till kanten as boet, mett sföttk åter
tillbaka, lilsont östoertviildigad af bördan; ef-
ter mångfaldiga bemödanden segrade den star-
kaste och ltppföddeö af sparstvarnr.«
Göknnaarneö fosterföriildrar haftoa ett gatt-
sta mödosamt kall, i anseende till sitta stadds-
lingars glupsthet, sa, sttart sagdt ontsittlighen
J trenne toeckor qtvarstannar ungen i boet och
skriker under denna tid oupphörligt eiter föda;
endast tvstnattde för det ögonblick den öppttar
sitt stora gap sör att entottaga och sinka, och
hela sent toeckor sedatt den leutnat boet måste
gat, latinar. gräshoppor och små sniglar, allt
efter smafett hos de fåglar, som uppföda ho-
nom. Tillböra dessa sinkat-ne, förses ungarn-
med ungt hwete, tvicker, späda örtblad och dy-
likt. Häriga lartver öro, sont jag redatt nämnt,
mycket gouterade as göken och förtär hatt dy-
lika till den mängd, att inre delen af magen
stttttdom fiir en ludett fäll, bwillett otttständigs
het ock förorsakat måttgtt uvister mellan natur-
forstartte. Nu är utan dock tentligett allmänt
ense om, att den härleder sig frätt hatts föda.
s anseende till sin glttpsthet och sitt obehag-
liga skriande efter föda iir gölett es passande
till burfågel, bivarföre de sotn försökt att upp-
fostra ttttgar l bur för det tttesta ledsnat tvid
Alla försök att
tämja gamla gölar haftoa strandat tnot deras
och öftoergiftoit experimentet-
halsstarrigbet att icke toilsa emottaga föda;
de hungra hellre till döds litt underkasta sig
fångenskap-it.
Mänga sägtter äro gänng bland folket ont
gökett, i anseende till hans frän andra fåglars
fä olika lefnadstoanor. SI påstås ännu af
somliga, att göken frampå höstett förtvandlas
till hök och såsom sådan uppäter sitt fostermo-
der, hivadan också ordspråket »en otacksam
göt-« redatt brukades af romarne. San-ta sör-
hållandet är, att de stackars fdsietföräidrarna
ofta utarbeta och uttniirgla sig för att tillfreds-
ställa gölttngens glupska aptit och att de till-
ochttted stundom måste taga andra fåglar till
Det är ej
heller tuan exempel, att de rent af dukat utt-
der för ttppfvllandet at· dessa pligter och ont-
hselp i dessa sttta bemödanden.
kommit af smält och strapatser.
foster-föräldrarna fortfarande anslaffa mvh-WI, »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
