Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Körsbärskeirnorna.
PS ladngärdölandet i Stockholttt lekte en-
gång några barn pä en stor gärd, prydd med
många lummiga träd. Det toar rika föräl-
drars barit, sottt hade iätt binda till sig sina
skolkamrater för att leka och ha roligt. När
klockatt blei sitt, singo de en mycket god afton-
toard och ett par flora korgar ttted plommon
oct- körsbär. Det sednare tyckte barnen ifytts
tterhet om« och tooro innerligen belätna, och
ingenting skttlle flört deras glädje, om ej ett
ontsrig gosse ibland dent emellanåt förargat och
oroat dem ttted åtskilliga kittöliga upptåg Ja-
kob, fä hette denne gosse, leide i beständig oe-
nighet med sitta syskott och kamrater, och hatt
skulle aldrig bliftoit bsttdett till ttågott, ottt icke
tör hans föräldrars skull· Hatts fader-, font
tvttr ett klok och rättänkattde man, hade icke
tilliälleatt giftva akt på sitt sons ttppiörattde,
htoilkett toar beltochlsället öitoerlemnad ät en
klemande moder. Derigettottt att Jakob als
drizt blei straffad som bartt för fitta olater och .
odoader, blef hatt allt elakare. Hittt fick der-
töre fä mocket större siraff med tiden, säsottt
tvi snart is se.
Under det att barnen tooro mest uppspelta,
inträdde pä gärden en litett gosse, sont syntes
mycket nedslagen. Ehttrtt hans kläder tooro
hela och rena, toisttde de liktoäl mycken torf-
tighet. Han bar ett liten korg, btoari ttoä
ägg lågo pä ett kolblad. Dett beskedliga gos-
sett uppehöll sig icke med att betrakta de andra
barnens lekar, tttan hatt gick rakt irattt till dett
stora byggningen, sottt toar längst fram pä
gärden.
retsattt ton, oeb ställde sig i toägett iör honom.
.Jo««, genntälte gossen ganska saktmodigt, »jag
har ett par äztg att sälja.«« Emellertid hade
«Htoed är det dtt toill2« skrek Jakob med-
tde listiga barnett i sitt nyfikenhet ontrittgat dett
·nykomtte. «Ål), hör dtt, inte kan dtt så nä-
gonting för ett par ägg ditt galnings-, skrek
Jakob. mån-ar liar dtt sätt dem inelan frä-
gade ett liten sticket, och sträckte sig på tä, iör
estt fä se de små toaekra, htvita äggen. »Jo«,
stoarade gossen, »jag har en höna. sottt bar
itoiirnt dem ät mig-» «Ät opp dem dn», ist-
de Jakob, »ty htottd skall dtt annors med den
sioimer, sottt dtt katt fä iör demkss »Jo, mitt
morfar är sink, och jag toille köp.t litet mitt
ät honom.« Jakob gapskrattade.
»Dttmbtttn«, skrek hatt, «dn katt aldrig fä
ttter ätt ttoä skilling, oeb det räcker intet till
ett fingerbora tvist-s- mtlh — jos-, sade gos-
sen, «sag har spatt ihop nägra slantar förut,
etHchld hes
och det skall nog räckt till någon
».Htt.sent
sstta lee-
iöräldrar äro
ter dn?« frågade ett beskedlig flit-ka.
är ditt papp.t?«- irätiade en annan.
ter Anders Bergström, mina
döda, tttett sag är hos mina ntorföräldrar.«
»Htoad är ditt morfar för ett karl-«- skrek Ja-
kob. «Oan har toarit snickare, men är så gam-
mal, att hatt icke orkar arbeta, och tttt ar han
sjttk deßtttom.-« »Staekaro Wessel-« sade nä-
gra; gä itt i köket derborttt, sti köper hushål-
letskatt säkert dina äga.» «Etopp litets-s skrek
Jakob; »dtt toille bara ltera folk: ditta ägg
ärv troligttoiö skämda-« »Wißt icke-» ftoarade
iAttders: de äro alldeles friska Min hösta har
:nvß tvätpt dent.« isDet toill ja.i se först, in-
Inan jag tror det«, sade Jakob oeli toille taga
eiggen; men Anders hindrade honom. Dä
lrockte Jakob så häftiztt i korgett, att äagett slo-
,gos emot bivarctttdrtt och gingo i kras· Jakob
skrattade af skadeglädje; men de andra barnen
beklagade Anders och påyrkade, att Jakob bor-
de ersätta de sönderslagna äggett. «Det skall
.jag göras-, sade detttte och sprattg bort på ett sittnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
