Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
samt återlottr med en stor strut, hroilsett hatt- Anderö. Dennes höfliga fått och ärliga upp-
lentttade till Anders sägande: »Hår har dn sytt behagade honom.
körsbär: det år lika godt sotn tvin. Anders gade ban; »får ett gotije bli ond?-«
tackade, tog gåitoatt och ilade hem. »Se hår,l
«War dtt ond?« frå-
Då tog tttormodrett till ordet, och berättade,
morfar-» fade hatt, «har jag något godt.« httrtt allt försiggått. Då blefbryggarett nöjd,
Men då han öppnade struten, såg han, tillzoch såg med toålbehazr på Anders. nDn blef
sitt stora förstråckelse, att dernti fnnnoo endaflicke otid för det att dn fjelf blef forolåmpad,
aiiittta körobårökårttoe. xiii knnde hatt icke man derföre att ditt morfar blef beröftvad det,
hålla sia långre: gråtande och snyftande bes som dtt toille giftoa honom. Det tycker ja,1
rättade hatt httrtt allt tillgått, och blef allt»om. Oråtr har dn lidit, derföre bör dtt ha
mer och mer förbittrad, så att hatt tttfor i ottda
och häftiga ord emot den som bedragit honom.
«Tn gör orått, som bannats-, sade morfa-
dren ttttd lngn stamma. »Så gjorde icke Kri-
stus; hatt förlåt dem, sos-i gjorde honom orätt,
och bad för dent, som förföljde bottom. Ondt
stall icke ttted ottdt tordergållaö tttatt med godt.
Deßtttottt böra tbi tyda allt till det bästa; dett
fremmande godsen år fott af förmögna förål-
drat; hatt tort icke hnrn dyrbara några skil-
någon nppråttelfez beskedlig år dit mot dina
morföräldrar, derföre skall jag erfåtta ditt för-
lusta-
htvilken dettne ttted glädje emottog, kyßte tvål-
görarens hand och tackade-
min hösta toårper–, fadc ban, «skall jag båra
Derpå gaf hatt åt Anders en sedel,
»Första ägg, sotrt
till herrn, om jag får meta btoar herrtt bor·«
,,Jaså««, smakade bryggaren, ,,dn år tacksam,
det tycker japr också ont.« Derpå frågade hart
hnmd Anders kunde, och då Anders förklara-
lingar iiro iör den fattiga. Kanste otrsri ack «dr, att moriadren lärt honom att ikriiwa och
hatt år illa uppfostrad och förstår icke båttre.-« "tt«’lksls1- så Emåka bthlgAkkIl Mk lä fe hons
»Otn han bara icke hade bedragit mig, ty det » skrifbok. Denoa tvar ordentligt skriftoett, ittga
år falskts-« skrek Anders oeh slåtmde i inred-is- : plttntpar funnits deri, på perntartta roar in-
mpd sinnen kupp kåk-koma x« genom fönstkkksgenting klnttradt, ocb siilett toar ntmårlt toacker.
IVIII IUMO EU Ratan· Dtreftcr undersökte han, httrtt mycket An-
Jnst i samma ögonblick gick ett rik borgare ders knnde råktta.
förbi och fick alltsammans öitoer sia-
Dernti toar Anders ett
Förat- riktar liten tttåstare, isynnerhet knnde lian råk-
gttd tittade han opp, men då han icke såg nå- na qtoickt i hnftondet. »Htoad toill dit bli?««
gon, störtade hatt opp för trapporna, tör att frågade hatt slutligen. «En hederlig karl«,
taga reda rå dett brottslige, ty han toar en i ftbaradt godsen rastt. ,,Har dn lnst att korn-
mycket hetleirad ntan. Han öppnade dörrenlrna till mig?« frågade bryggaren. Morförs
ochsöftuerhopade de gamla med skarpit före-;åldrartta tackade och menade, att deras Anders
bråelfer· Då steg Anders fram, bugade sigiänntt toar för nng, ehnrn han roar flor till
oelt sade: supar så god dels förlåt mig: tet
ttsar jag sottt kastade nt snittets, ty jag toar
få o nd; ntett jag tdille tdißt icke, att den sinlle
salla på någon.
B tyggaren, ty det toar en fådatt, fåzj på
toerten. ,,Sladar inte«, gett-trätte bryggaren:
Ijn förr börjadt, jtt förr tårdigt. Battre att
ihan förtjettar sitt bröd sjelf, ätt ligger sina
,,Ack, ja, båsl.r her-
re«, sade Anders, ,,låt mig få komma till
morföräldrar till last-«-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
