Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
skall jag nog stå säkrare och då blir det
min tur alt skratta.”
Nu ville han också lära sig gå, allt på
Fadern
huru han borde ta ut stegen, huru han
mattan i salen. visade honom,
borde akta sig all trampa på någon spik.
hvaraf de relflade skridskorna skadades.
samt huru han alltid borde torka skrid-
skorna, när de blifvit våta, att polityren
sålunda ej skulle gå bort och skridskorna
Allt
detta gömde Pebr väl i minnet, han till-
förrostas och mista sin blankhet.
ochmed drömde derom om natten. Låtom
oss se, hur han bär sig åt, när han ändt-
ligen kommit på den efterlängtade isen!
Pehr har utan hjelp tagit skridskorna
på sig. Nu skall han också utan bjelp
stiga upp och börja tax ut stegen. Men
— pladask! ligger han der; den ena gån-
gem efter den andra; och det blir stän-
digt nya rosor i isen. Systrarna skratta-
de med full hals, ty de nöjde sig med att
"Ja,
”Jag lär mig nog åka
alå kana och draga kälke. skratta
ni!” tänkte Pehr.
skridskor en vacker dag, och då blir det
min tur alt skratta.”
Fadern tog Pehr i armen och ledde ho-
nom framåt, ou elt steg och nu elt an-
nat; men så fort han släppte honom —
pladask! låg han der igen. och det blef |
resor i isen,
Efter flera förnyade misslyckade försök
heslöt Pehr uppskjuta skridskoåkningen
till en annan dag, då det kunnat falla
snö på isen, så att denna blef mindre hal.
nas kälke, höll sig i målstakarna, sköt
’kälken’ framför sig och fick så småningom
Istyrsel på benen. Den fjerde dagen bör-
jade ban redan kunna släppa kälken, utan
latt falla; och den femte tog han ut ste-
Igen på isen mera säkert än på mattan i
salen, Trägen vinner säger ett gammalt
ordspråk, hvilket Pelir besannade. Sy-
slrarna skrattade nu icke åt honom.
Det
hade redan blifvit Pehrs tur alt skratta.
| Du skulle bara sett honom. Han skan
ut med högra och venstra skridskon, så
all det var en Inst och en glädje.
Snart var Pehr den snabbaste skridsko-
löparen i hela trakten. Han kunde stå
på ett ben och åka fram med det andra i
vädret. Midt under den häftigaste farlen
kunde han stanna genom att hugga skrid-
skohälarna i isen. Han kunde laga storå
skutt på längden och höjden, han kunde:
löpa i kapp med hvem som helst, utan
alt lyfta någondera skridskon från isen.
Han kunde åka baklänges . . - . ja, han
kunde rista sitt namn och hela alfabetet
li isen. Men Pehr hade ej endast blifvit
Iden snabbaste skroidskolöparen i trakten,
utan äfven den oförvägnaste; och det är
en dumhet, som straffar sig sjelf, att vara
öfvermodig.
Enappt aade sjön nästa vinter legat fru
sen två nätter, innan Pehr, oaktadt fa-
iderns förbud, gaf sig ut på isen. Den
jbågnade under honom. Pehr försvann i
ide kalla böljorna. Ian drunknade « «
itror du det, så bedrar du dig!
Men blott Pehr fått hvila sig öfver nat- | En gädda förbarmade sig öfver Pehr
tem, gal han sig utigen på det hala, dock Jock drog honom i land. Har du hört på
med föga bättre päföljd. Tredje dagen maken! Jag narras inte. Det var gårds.
ann bän upp ett räd. Han tog systrar- idrengen, som hette Gädda och som sett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
