Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 2. EOS. 3
spade, plog och harf. Vi göra oss all denna
möda, för att vi skola få upp den undre
jorden i luften och ß ned den, som förut
legat ofvanpå. Detta dr ett villkor för att
få en god skörd. Utan denna ömvändning
af jordlagren kan ingenting växa.
— Men pappa, det växer ju ända gris
pä hackar och i hagar, där man inte plöjer
— sade Krik, som ännu stod och
betraktade masken, och som i allmänhet gärna
ville komma med invändningar.
— Ja, det har du rätt i, och det är just
det jag ville förklara för dig. Öfver hela
jorden växer det gräs och örter, utan att
människohänder gräfva eller
jordbruksredskap plöja. Hvem tror du då plöjer
jorden?
— Det begriper jag inte alls — sade
Erik.
— Jo, just den lille masken, som du
håller på din käpp, och millioner af hans
likar. Han äter jord, som ligger på markens
vta, derefter kryper han djupt ned under
jorden för att göra sig hålor att bo i.
Därnere ger han ifrån sig den jord han
förvarat i sin kropp. Så intager han ånyo jord
därnere i djupet, och sä kryper han upp
igen och aflämnar denna jord på markens
yta i form af en liten klimp. Så krälar
han natt och dag, beständigt upp och ned,
upp och ned. En vetenskapsman har
beräknat, att på hvarje tunnland jord i England
mer än tio tunnor jord hvarje år gå igenom
maskarnas kroppar upp till ytan. Ett
sådant stort och viktigt arbete har masken
fått sig anförtrodt i världen, och vi förakta
honom och trampa honom under våra
fötter. Men när vi gå på den mjuka
gräsbevuxna skogstigen, borde vi tänka på denna
lilla jordbrukare, som går i det tysta under
jorden och plöjer och arbetar, på det att
gräset skall kunna växa och dofta så skönt.
— Jag skall tänka på dig, lilla mask —
sade Erik och lade honom varsamt tillbaka
på marken — att du är en liten snäll
plö-jare, så ful du är.
— Han kan lära dig många flera saker
— sade far.
— Hvad då? Till slut blir han väl en
riktig skolmästare också — menade Erik.
— Han kan lära dig, hvilket värde det
tysta, ihärdiga arbetet har. Han kan lära
dig, hvilket stort kall jordbrukaren fått af
Gud, och att i den flitige statkarlens och
torparens spår pryder sig jorden skönt med
säd och gräs till föda för människor och
djur. Han kan lara dig, att hvarenda
varelse på jorden fittt sitt förelagda arbete,
och att arbetet är en glädje for den. som
förstår att vara en Guds arbetare. Ja,
hvartenda litet djur kan litra oss mycket. Bara
vi öppna våra ögon riktigt på vid gafvel,
skola vi ß se många under i skapelsens
stora hushållning.
Amanda Korfstcit.
Huru du skall sköta din hälsa.
i Fort J.)
Om du gör detta, kan det hända, att du
knäcker dina tänder i stället för nötterna.
Tänderna äro icke egnade att begagnas
såsom saxar eller nötknäppare.
Lät icke tänderna komma i beröring med
något mycket kallt eller mycket varmt. Hetta
och köld värka, att tändernas hårda
betäckning spricker.
Tuggandet. Då vi tugga vår föda,
skjuter vftr tunga densamma emellan tänderna,
de bakre tänderna mala den och vattnet i
vår mun uppmjukar den tills den är färdig
att sväljas.
Jag har sett gossar och flickor taga mun
full med bröd eller skorpor och sedan skölja
ned alltsammans med en klunk mjölk eller
vatten utan att nästan alls tugga maten.
Sådant är icke riktigt. Munnen har en
egen vätska, kallad saliv, soin bereder födan
för sväljning bättre än någon dryck vi kunna
intaga.
Det är saliven, som förvandlar stärkelsen
till socker. All stärkclsehaltig föda måste
därför väl blandas med saliven innan den
sväljes, så att stärkelsen förvandlas till socker.
Det berättas om en stor man, att han
lärde sina barn att alltid tugga hvarje
brödbit lika många gånger, som de hade tänder
i munnen, innan dc sväljde den. Denna
man har uppnått en mycket hög älder, är
ännu vid full helsa och förrättar ganska
tungt arbete.
Jag ger dig här ett råd, som skall befria
dig från månget besök hos läkare, om du
noggrant följer detsamma:
Tugga din föda väl och drick icke,
medan du äter.
Skölj icke ner din föda med mjölk eller
vatten, utan gif den tid att väl smälta i din
mun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>